Fru talman! 60 dagar har gått sedan svenska folket gick till valurnorna. Eftersom det inte finns en ny regering på plats är det mitt jobb i dag att lämna budgetpropositionen, som är en övergångsbudget, till Sveriges riksdag.

Det är inte en vanlig budget. Den är visserligen omfattande och berör lika många anslag som tidigare, men det finns ingen ny politik och inga nya reformer i den, eftersom detta måste vänta tills en ny regering är på plats. Oavsett färg och form på nästa regering är det alltså dess rätt att hantera det.

Fru talman! Även om Sverige inte har en ny regering på plats läggs den här budgeten fram i ett läge med urstarka statsfinanser. Vi har en stark återhämtning i den svenska ekonomin, vi har högre tillväxt än på länge och vi har sjunkande arbetslöshet och låg statsskuld. Lågkonjunkturen släpper nu också sitt grepp om den svenska ekonomin.

Fru talman! I prognosen för den här budgeten väntas återhämtningen framöver drivas av att fler nya jobb växer fram, att sysselsättningen stiger och att antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Den starka återhämtning vi hittills har sett har i stället främst varit produktivitetsdriven. Med allt detta sagt går det åt rätt håll för svensk ekonomi, och det är såklart viktigt att den utvecklingen får fortsätta.

Fru talman! Även om vi nu är inne i en långdragen regeringsbildning pågår världen därute, såväl utanför riksdagens väggar som utanför Sveriges gränser. Jag var på IMF:s och Världsbankens årsmöten för bara några veckor sedan, och då påmindes jag om hur skört världsläget och världsekonomin är.

Å ena sidan kan man tänka att världsekonomin har uppvisat en ganska förvånansvärd motståndskraft trots allt som har hänt de senaste åren. Till exempel har tillväxten på många håll blivit högre än väntat, och den drivs på av bland annat AI-investeringar, även om vi inte vet inte exakt hur dessa kommer att slå. Å andra sidan är också orosmolnen många och rätt stora, fru talman. Det är allt från cyberhot och krig till energipriser som börjar rusa igen samtidigt som vintern står för dörren.

Min största oro, fru talman, är den globala offentliga skuldsättningen, som ökar och nu är nära 100 procent av global bnp. När skulderna ökar stiger också räntekostnaderna. Om man lägger ihop länders räntekostnader ser man att de sammantaget är de högsta någonsin, och därtill kan man addera att många av AI-investeringarna finansieras med privata lån. Det finns därför skäl att vara orolig och samtidigt vara alert, för det här kan verkligen beskrivas som en perfekt storm.

Mitt i allt detta finns Sverige, som har ett ramverk som vi tillsammans är överens om och som har stabila statsfinanser. Vi har inte samma orsak att oroas över vår ekonomi, men vi behöver fortsätta att bygga den stark och få den att växa och se till att ramverket och balansmålet hålls.

Nu har jag lämnat över budgeten för nästa år. Jag visste inte förrän i dag att den fått ett ljusgrått omslag. Det matchar himlen utanför, men det finns inga likheter i övrigt. Det är en budget som kommer att göra att Sverige kan fungera nästa år.

Jag vill bara säga något om hur vi har förhållit oss när vi gjorde den här budgeten. Det har bara skett på det sättet en gång tidigare, och det var 2018. Det har varit väldigt användbart för oss på Finansdepartementet att ett sådant arbete redan gjorts. Det var finansminister Magdalena Andersson med flera som gjorde det 2018, då det testades för allra första gången. Vi har tagit till vara de erfarenheterna.

I samspråk med riksdagens samtliga åtta partier har vi kunnat ta fram en proposition för att landet ska fungera. Jag vill säga stort tack till alla för den konstruktiva processen, där vi enades om en huvudprincip och de undantag som ska gälla – bara en sådan sak! Jag kan säga, fru talman, att det inte är alla parlament i Europa som skulle kunna enas kring det i dessa tider, men vi vet att sätta Sverige främst.

Vad är det då som gäller? Kanske någon här i kammaren eller någon som tittar på detta undrar vad är det för skillnad mellan en övergångsbudget och en vanlig budget. I en vanlig budget har man politiska reformer, och man kanske ökar eller minskar vissa satsningar. Huvudprincipen här är följande: De anslag och de nivåer på anslag som gäller i år, 2026, ska också gälla 2027.

Sedan finns det en del undantag som är viktiga. Det kan till exempel handla om att vi måste se till att a-kassan fortsatt får de medel som behövs om arbetslösheten förändras på något sätt. Det finns också andra viktiga myndighetsfunktioner. Några av er har säkert hört talat om PLO, som inte bara är en politisk organisation utan också en uppräkning av olika statliga utgifter.

Ni tycker kanske att det här är krångligt eller att jag är krånglig, men det jag försöker säga är att vi ska se till att våra myndigheter har de resurser de behöver för att kunna fortsätta sitt arbete.

Ett annat undantag är om man har fattat beslut om en lag som gäller och det krävs mer resurser för till exempel straffskärpningar eller utbyggnad av fängelser. De undantag som vi har i den här budgeten gäller exempelvis Kriminalvården men också infrastrukturprojekt. Där har riksdagen fattat beslut om en ram för flera år framåt.

Ett annat undantag är försvaret, som är viktigt av flera skäl. Det är långa kontrakt, och det är ganska naturligt att vi fortsätter vår uppbyggnad då det är en samhällsviktig funktion. Det ger också en viktig signal till Putin och andra som vill söndra och härska om att vi i Sverige gemensamt tar ansvar för den fortsatta försvarsuppbyggnaden, trots att vi inte har en ny regering på plats.

Till sist, fru talman: Som jag sa är det här ingen vanlig eller ideal budget. Det finns många partier här som hade velat ha med eller ta bort olika delar i den. Nu får riksdagen ta sig an budgetpropositionen. Som jag sa redan 2018: Finansmakten ligger här. Nu lämnar jag med varm hand över budgeten så får finansutskottet och andra berörda ta sig an den. Nu har jag gjort mitt jobb, och nu får ni ta över.

(Applåder)

I detta anförande instämde Dennis Alvdén, John E. Weinerhall, Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, Joanna Lewerentz, Olle Olson, Johanna Rantsi, Amanda Thonander och Susanne Wahlström (alla M).