Fru talman! För Centerpartiet är utgångspunkten att skattesystemet ska bidra till tre saker: fler jobb, ett livskraftigt företagande och grön omställning. Men skattesystemet måste också ha legitimitet. Skattepengar ska användas på rätt sätt, och företag som följer reglerna ska inte behöva konkurrera med företag som fuskar.

Rot- och rutavdragen har en viktig roll i detta sammanhang. De har bidragit till att arbeten som tidigare kunde utföras svart i dag i större utsträckning utförs som vita arbeten. De har också skapat marknader för företag och underlättat vardagen. Rot och rut kan bidra till att fler faktiskt arbetar.

För Centerpartiet handlar rot och rut därför inte enbart om en skattereduktion för den som köper en tjänst. Det handlar också om företagaren som kan anställa, om den som får sitt första jobb och om arbetstagaren som får lön, försäkringar och pensionsgrundande inkomst i stället för att arbeta svart. Vi har tidigare lyft fram att rutavdraget kan öppna arbetsmarknaden för personer med svagare anknytning till densamma, däribland nyanlända kvinnor.

Fru talman! Det gröna avdraget är en annan viktig del av Centerpartiets politik. En bärande tanke med den gröna omställningen är att hushållen ska få enklare och bättre möjligheter att investera i solceller, energilagring och laddinfrastruktur. Det gröna avdraget är helt enkelt ett sätt att göra klimatsmarta investeringar enklare, snabbare och mer förutsägbara.

Samtidigt ska vi naturligtvis vara ärliga med att reformer måste följas upp. Det går inte att försvara varje del av ett system bara för att det har funnits länge. Vi behöver kunna diskutera kostnader, träffsäkerhet och faktiska resultat. Men den diskussionen måste föras med respekt för de jobb och företag som har vuxit fram i de branscher som omfattas av rot och rut.

Fru talman! Det är mot denna bakgrund vi ska se på dagens betänkande. Rot, rut och grön teknik innebär att offentliga medel används genom skattereduktioner eller utbetalningar till utförare, och då måste förstås kontrollen också fungera. När felaktiga utbetalningar görs och kriminella aktörer använder systemen skadas både skattebetalarna och förtroendet för reformerna.

Centerpartiet står därför bakom inriktningen att stärka Skatteverkets kontrollmöjligheter. Det handlar bland annat om att utförare ska ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats. Uppgifter i en begäran om utbetalning ska också lämnas på heder och samvete. Därtill föreslås möjligheter till tredjemansföreläggande, utökade kontrollmöjligheter när det gäller personalliggare och elektronisk överföring av uppgifter till Skatteverket. Det är i stort rimliga åtgärder.

I många delar av bygg- och tjänstesektorn utförs arbetet i flera led. Om myndigheten endast kan granska det företag som formellt begär utbetalningen, men saknar information om hur arbetet faktiskt har genomförts, blir kontrollen otillräcklig. Samtidigt får kontrollsystemet inte bygga på att alla företag betraktas som potentiella brottslingar. Centerpartiets ingång är att det ska vara svårt att fuska men enkelt att göra rätt. Nya krav måste vara begripliga, proportionerliga och möjliga att hantera även för små företag.

Fru talman! Detta är särskilt viktigt eftersom många företag inom rot, rut- och byggsektorn är små företag. De har inte stora ekonomiavdelningar eller särskilda jurister som kan tolka varje ny uppgiftsskyldighet. Om reglerna blir otydliga riskerar de att skapa oavsiktliga fel, ökade kostnader och osäkerhet utan att kontrollen nödvändigtvis blir bättre.

Detta är en viktig markering. Reformen bör inte ses som avslutad när lagstiftningen träder i kraft. De huvudsakliga lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Därefter behöver den regering som då finns på plats eller kommer att komma på plats och berörda myndigheter följa upp om reglerna faktiskt leder till fler träffsäkra kontroller, färre felaktiga utbetalningar och mindre arbetslivskriminalitet.

Centerpartiet anser också att kontrollen måste vara riskbaserad. Uppgifter om underentreprenörer ska ge Skatteverket bättre möjligheter att identifiera verksamheter där det finns skäl för en fördjupad granskning. Men kontrollen bör inte innebära att alla företag möts av samma omfattande krav, oavsett risknivå.

Det måste också finnas en rimlig skillnad mellan systematiskt fusk och ett oavsiktligt misstag. Den som medvetet lämnar felaktiga uppgifter eller använder upplägg som bygger på arbetslivskriminalitet ska mötas av kraftfulla åtgärder. Men reglerna måste samtidigt vara rättssäkra och sanktionerna proportionerliga.

Trots frånvaro av tydliga förslag om uppföljning i propositionen välkomnar vi ändå lagstiftningen. Vi ställer oss därför bakom regeringens proposition och har valt att inte reservera oss utan hänvisar till vårt särskilda yttrande. Vi kommer naturligtvis att följa upp att lagstiftningen i framtiden kommer att träffa rätt.