Fru talman! Jag är särskilt glad att det är förste vice talman Johanna Haraldsson som tjänstgör i dag.

Vi behandlar nu betänkandet KU6 som handlar om att stärka Sveriges konstitutionella beredskap. Det här förslaget innebär att riksdagen och regeringen får bättre förutsättningar att fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut under krig, krigsfara eller kris.

Vi moderater står bakom detta förslag eftersom vi ser vikten av att demokratin fungerar även när samhället utsätts för extrema påfrestningar.

Historien lär oss att de institutioner som inte förbereder sig för krig eller kris riskerar att svikta när de behövs som bäst. Vi lever i en tid där Europas säkerhetsordning har förändrats i grunden. Rysslands aggression mot Ukraina, ökade cyberhot, sabotage mot samhällsviktig infrastruktur och erfarenheterna från pandemin har visat att även stabila demokratier som den svenska måste ha beredskap för situationer som tidigare framstått som osannolika.

Det räcker inte, som min socialdemokratiska kollega konstaterade, att ha starka institutioner i vardagen. Vi måste också säkerställa att de fungerar under de svåraste förhållanden man kan tänka sig. Det är precis det som det här grundlagsförslaget handlar om.

För det första stärks riksdagens möjligheter att sammanträda och fatta beslut. I en demokrati är det avgörande att folkets främsta företrädare kan fortsätta sitt arbete även om landet befinner sig i en allvarlig kris. Demokratin får aldrig sättas på paus på grund av att omständigheterna är svåra. Tvärtom är det då den behövs som mest. Genom de här förändringarna säkerställer vi att riksdagen kan fortsätta att utöva sin lagstiftande och kontrollerande funktion även under extraordinära förhållanden.

För det andra, fru talman, utvecklas reglerna för krigsdelegationen. Krigsdelegationen är en viktig del av vår konstitutionella beredskap och ska kunna träda in om riksdagen inte kan fullgöra sina uppgifter på vanligt sätt under krig eller krigsfara. Förslaget innebär inte att den här ordningen förändras i grunden utan att den moderniseras – vilket ibland kan vara bra – och framför allt förtydligas. Talmannens roll anpassas och förtydligas i vissa delar. Ansvarsfördelningen blir tydligare, och den parlamentariska legitimiteten stärks. Allt det här är kloka och välmotiverade förändringar som vi moderater välkomnar.

För det tredje, fru talman, införs en ordning för allvarliga fredstida krissituationer. Sverige har länge haft regler för krig och krigsfara. Men vi har saknat ett tydligt konstitutionellt ramverk för situationer som inte är krig men ändå kräver mycket snabba beslut från statens sida. Förslaget innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet kan ge regeringen särskilda befogenheter att hantera en sådan situation samtidigt som de demokratiska skyddsräckena är starka. Riksdagen beslutar om befogenheterna, och det finns skarpa tidsgränser efter att regeringen fattat beslut. Riksdagen kan när som helst återkalla givna befogenheter. Det handlar alltså om att skapa nödvändig handlingskraft under fortsatt demokratisk kontroll.

Fru talman! Det finns också ett bredare perspektiv som är viktigt att lyfta fram. Sveriges statsskick, det svenska samhället och den svenska samhällsgemenskapen bygger på tilltro till institutioner och till varandra. Här skiljer Sverige ut sig på ett mycket positivt sätt gentemot övriga länder i världen.

Våra medborgare ska veta att staten fungerar, att demokratin fungerar och att de grundläggande institutionerna består även när samhället utsätts för svåra påfrestningar.

Fru talman! Här behöver vi nämna en institution som är i en klass för sig och som åtnjuter ett unikt stort förtroende i alla samhällsgrupper. Även grupper som exempelvis den som ibland lite nedlåtande beskrivs som arga unga män, som känner lågt eller inget förtroende för myndigheter generellt, har högt förtroende för en viss institution. Och vilken är det, fru talman? Jo, det är, som mina kollegor i konstitutionsutskottet vet, monarkin och konungafamiljen.

Vår tusenåriga monarki är en institution som står över riksdagen och den dagliga – ibland käbblande – politiken. När regeringar byts ut, när riksdagsmajoriteter förändras och när samhället genomgår kriser finns statschefen kvar som en samlande symbol för nationen och för alla oss som bor, lever och verkar här. Politiker kommer och går, men den tusenåriga svenska monarkin består.

Monarkin och kungafamiljen är bland det bästa med Sverige – utan detta hade Sverige inte varit Sverige. Monarkin och konungafamiljen gör Sverige större i världen än vad landet egentligen är.

Sammanfattningsvis, fru talman, är det viktigt att hela vårt statsskick fungerar även under extraordinära förhållanden. Försvaret av Sveriges demokrati handlar inte bara om att skydda enskilda politiska institutioner. Det handlar om att värna hela den konstitutionella ordning som har tjänat vårt land väl under lång tid. Jag talar om riksdagen, regeringen, domstolarna och monarkin, var och en i sin roll.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.