Fru talman! Det har alltid varit en tradition när man ska göra grundlagsförändringar att söka bredast möjliga politiska enighet. Så är det också i dag, även om det finns en reservation.

Det vilande förslaget som vi diskuterade och debatterade i maj månad, den 20 maj, ska nu tas upp igen. Det handlar alltså om att grundlagsskydda rätten för den som är gravid att avsluta en graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag, och vidare handlar förslaget om utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap.

Vi kristdemokrater yrkar bifall till förslaget, precis som vi gjorde i maj månad. Därmed kan vi fatta två likalydande beslut med riksdagsvalet i september däremellan.

Fru talman! När det gäller fråntagande av svenskt medborgarskap plöjde jag under våren med stort intresse igenom kommitténs gedigna arbete. Där konstateras att Sverige är lite unikt. De flesta andra länder – som Danmark, Finland och Norge – har möjligheten att frånta en person medborgarskapet om den har gjort sig skyldig till viss brottslighet. Vi kristdemokrater menar att även Sverige självklart ska ha samma möjlighet.

Det blir någonstans lite barockt – helt orimligt – att en person som har tillskansat sig ett medborgarskap genom våld eller hot om våld ändå inte kan fråntas sitt medborgarskap när detta avslöjas. Jag tror att det är få svenskar som tycker att den ordning som i dag råder är rimlig. Vi tycker att det är bra att regeringen går fram med, och riksdagen cementerar, att även Sverige ska ha samma möjligheter som en rad andra länder har. Vår grundlag ska inte sätta stopp för detta.

Fru talman! När det gäller föreningsfriheten vilar det förslaget på att möjliggöra för lagstiftaren att införa åtgärder som begränsar föreningsfriheten i förhållande till kriminella nätverk och andra former av organiserad brottslighet. Man kan enkelt uttrycka att om syftet med en organisation eller ett nätverk är att begå brott ger vi oss själva möjligheten att sätta stopp för den typen av nätverk och organisationer.

Det som jag tycker är viktigt att lyfta fram och som inte har sagts i dag är att regeringen, precis som kommittén, menar att skyddet för föreningsfriheten är och förblir ett centralt inslag i fri- och rättighetsskyddet. En sänkt skyddsnivå för föreningsfriheten bör endast komma i fråga om det finns starka skäl som talar för det.

Fru talman! Sist har vi att införa en bestämmelse som anger att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag.

Rättigheten i abortlagstiftningen finns, och vi kristdemokrater har stått bakom lagen i drygt 30 år. Då kan det tyckas som att detta är en smal sak, en icke-svår fråga. Så är det på sitt sätt. Men det vore ändå inte helt korrekt om man inte samtidigt lyfter fram att detta är unikt. Ledamoten Aspling redogjorde för att det är unikt att plocka ut en enskild vårdinsats och trycka in den i andra kapitlet. Nu gör man det, och det gör man trots att abortlagstiftningen som jag uppfattar det inte är hotad av något enskilt parti i riksdagen och dessutom har ett brett folkligt stöd.

Utifrån att man gör detta, som vi alltså yrkar bifall till, finns det dock en fråga man kan ställa sig. Vad blir nästa grej som ska in i grundlagen? Vi vill höja ett varningens finger. Jag hoppas det verkligen inte, men jag befarar att vi kan stå här om några år på grund av att man då också vill ha in rätten att avsluta sitt liv i grundlagen.

Vi yrkar alltså bifall till denna skrivning, inte minst på grund av att vi, vilket jag redogjorde för i maj månad men inte tänker redogöra för här, gjorde ett idogt arbete. Det handlade om att se till att det i det förslag som skickades över från regeringen till riksdagen noterades att det är en fråga där det finns en etisk konflikt. Det finns två skyddsvärda individer, och livsduglighetskriteriet är också viktigt att ha med när man utformar lagstiftningen.