Fru talman! En stark demokrati förutsätter fria val men också självständiga domstolar och en rättsstat som står stark över tid.

Grundlagarna ska skydda demokratins spelregler. Domstolarna ska garantera att lagen gäller lika för alla och att rättskipningen sker utan politisk påverkan. Det är två centrala delar i det vi behandlar i dag: att stärka skyddet för våra grundlagar och att stärka oberoende domstolar.

Fru talman! Grundlagarna är fundamentala för vårt demokratiska statsskick. De ska inte kunna ändras med tillfälliga politiska majoriteter eller under hastiga politiska förhållanden. Därför är det viktigt att vi stärker skyddet och skärper begränsningarna för beslutsreglerna för grundlagsändringar.

Förslagen innebär bland annat krav på kvalificerad majoritet vid det andra beslutet om en grundlagsändring. Minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter ska stödja förslaget. Det införs också krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter ska vara för ett grundlagsförslag för att det ska kunna antas vilande.

Vi tycker att detta är rimliga förstärkningar. Grundlagsändringar ska kräva bred politisk enighet liksom förankring, eftertanke och respekt för de långsiktiga konsekvenserna. Vi vet inte vilka politiska majoriteter som kommer att finnas i framtiden. Men vi har ett ansvar att säkerställa demokratins grundläggande spelregler och att de står starka oavsett vem som för tillfället har makten.

Fru talman! Den andra delen av reformen handlar om domstolarnas oberoende och rättskipningens självständighet.

Domstolarnas oberoende är inte en fråga som enbart berör domare och jurister; den berör varje medborgare. Den som står inför rätta, har utsatts för ett brott eller har en tvist med en myndighet måste kunna känna trygghet i att saken prövas opartiskt och självständigt. Domstolarnas bedömning ska grundas på lag och rätt, aldrig på politiska önskemål eller påtryckningar. Därför är det viktigt att vi tydliggör i regeringsformen att rättskipningen utövas av oberoende domstolar.

En central del av reformen är också att den centrala domstolsadministrationen får en mer självständig ställning i förhållande till regeringen. Domstolsverket ska övergå till att bli Domstolsstyrelsen, med en styrelse där en majoritet av ledamöterna ska vara eller ha varit domare. Detta innebär en tydligare förankring i domstolarnas egen verksamhet och ett större avstånd mellan den politiska makten och domstolarnas centrala administration.

Fru talman! Jag vill också här berätta om min egen erfarenhet eftersom jag sitter i Domstolsverkets insynsråd. Där träffas politiker såväl som myndighetschefer. Men denna möjlighet till påverkan kommer vi sedan att ta bort. Genom den nya organisationsformen kommer insynsrådet att avvecklas, och därmed upphör mitt uppdrag. Detta är en naturlig följd av den nya ledningsformen, där styrelsen får ett annat och mer självständigt ansvar, utan politisk påverkan.

Reformen innehåller även andra viktiga förstärkningar. Domstolarnas ställning ska skyddas, och möjligheterna för myndigheter under regeringen att utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet begränsas.

Sammantaget är detta viktiga steg för att värna domstolarnas självständighet och minska risken för otillbörlig påverkan.

Samtidigt vill jag understryka att självständighet inte bör förväxlas med slutenhet. Insyn, öppenhet och tydlig ansvarsfördelning är viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Ett starkt oberoende måste gå hand i hand med en verksamhet som präglas av transparens och rättssäkerhet.

Fru talman! Det vi beslutar om i dag handlar ytterst om att värna demokratins långsiktiga motståndskraft. Vi stärker skyddet för våra grundlagar och säkerställer att domstolarna kan fullgöra sitt uppdrag självständigt.

För Kristdemokraterna är människovärdet, rättssäkerheten och respekten för rättsstaten grundläggande värden. De ska stå starka oavsett politiska majoriteter och över generationer. Detta är ett ansvar vi har att förvalta.

Jag yrkar därför bifall till konstitutionsutskottets förslag.