Fru talman! Demokrati är inget som man kan ta för givet. Den måste värnas, vårdas och försvaras varje dag.

I dag debatterar vi det mest grundläggande för vår demokrati: våra grundlagar, fundamentet för rättsstaten och för våra fri- och rättigheter och skyddet av dessa i en omvärld där demokratiska principer utmanas.

Under förra mandatperioden fattade riksdagen beslut om att anta förslaget om grundlagsändring om stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Nu är vi här för att debattera huruvida ändringarna ska antas slutgiltigt eller förkastas i sin helhet. Låt mig därför inleda med att Socialdemokraterna anser att det vilande förslaget ska antas slutgiltigt.

Fru talman! Låt mig kort summera grundlagsändringen, nämligen att stärka Sveriges institutionella skydd som demokrati och som rättsstat. Förslaget innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna samt att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt ska stärkas.

Att eftersträva bred politisk enighet för grundlagsändringar är en svensk parlamentarisk tradition, detta då grundlagarna utgör såväl ramarna och skyddet för vår demokrati och vår rättsstat som skyddet för individen och för minoriteterna.

När Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget behöver även det institutionella skyddet ses över. Då tycker jag att det är både rätt och hög tid att syftet med vår parlamentariska tradition om bred enighet vid grundlagsändringar också befästs i grundlag.

Det är nämligen detta det vilande grundlagsförslaget innebär – att det ska krävas att minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för ett beslut om att anta ett grundlagsförslag som vilande och att en kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter röstar för det andra beslutet om att anta förslaget efter att riksdagsval har hållits och förslaget har kunnat debatteras under en valrörelse.

Grundlagsändringen ger en konstitutionell stresstålighet genom att skapa en bättre balans mellan stabilitet för grundlagarna över tid å ena sidan och nödvändig flexibilitet för att möjliggöra förändringar när så behövs å andra sidan. Det är en balansövning som alltid är viktig, och den ställs på sin spets i tider av oroligheter.

Fru talman! När vi bevittnar en omvärld där rättsstatens principer kringgås, där individens fri- och rättigheter ifrågasätts och där auktoritära krafter alltmer utmanar demokratiska principer behöver vi i Sverige göra vårt för att stärka det institutionella skyddet för landet som demokratisk rättsstat.

En grundläggande demokratisk princip är den om domstolarnas självständighet att fatta beslut utifrån lag och rätt utan att riskera politiska påtryckningar eller annan otillbörlig påverkan. Oavsett bakgrund eller politisk uppfattning måste alla behandlas lika inför lagen. Det är fullständigt centralt för tilliten till vår rättsstat och till samhällets institutioner.

Grundlagsändringen tydliggör domstolarnas oberoende och syftar till att minska risken för politisk styrning av den centrala domstolsadministrationen. Att minska den risken är att förstärka principen om att vi alla är lika inför lagen.

Fru talman! Det finns de som anser att förslaget till beslut om stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende ska förkastas. Då är det viktigt att upprepa att de värden vi i Sverige tar för självklara hotas av auktoritära krafter i vår omvärld. När det sker måste vi vara på vår vakt. Sverige är inte immunt, och även våra fri- och rättigheter behöver ständigt påminnas om, värnas och skyddas.

Grundlagens särskilda beslutsordning är viktig. Den säkerställer att förändringar av våra mest grundläggande demokratiska spelregler vilar på eftertanke, bred förankring och respekt för framtida generationer och de utmaningar de kan ställas inför samt att vi bygger system som står stabilt även när det blåser hårt. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.