Fru talman! I dag debatterar vi Försvarsutskottets betänkande nummer 2, Personalförsörjning av det militära försvaret.
Ett försvar består förvisso av stridsvagnar, fartyg och flygplan, men det består framför allt av utbildade och övade människor som är redo. I en kris eller ett krig är uthålligheten avgörande – inte den första veckan utan den femte, den tionde och den femtionde.
Vi befinner oss – som alla i den här kammaren och de som ser detta på tv vet – i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Då räcker det inte att ha ett på papperet starkt försvar. Vi måste kunna bemanna det fullt ut, länge. Det är därför åtgärderna som debatteras i dag är så viktiga.
Fru talman! Jag vill lyfta fram tre saker. Den första är beredskapen. I dag får en värnpliktig kallas in till beredskapstjänstgöring i högst 180 dagar, men i en krigsorganisation som växer räcker inte det. Resurserna riskerar att ta slut innan hotet gör det. Därför fördubblas nu antalet dagar till 360. Det ger regeringen verkligt handlingsutrymme om det skulle behövas.
Det andra jag vill lyfta fram är att vi behöver ta tillvara den kompetens vi redan har. Den som kallas in före 47 års ålder ska inte släppas under höjd beredskap bara för att en födelsedag passeras. Värnpliktiga som inte tjänstgör på tio år ska inte försvinna ur systemet utan placeras i en ny värnpliktsreserv. Tidigare yrkes- och reservofficerare ska omfattas av värnplikt upp till 70 års ålder.
Det tredje handlar om rätten till tjänstledighet – någonting som särskilt gläder mig. Vintern 2021 sa riksdagen till regeringen att underlätta för reservofficerarna genom att ge dem samma rätt till ledighet som soldater och sjömän med tidvis tjänstgöring. Nu blir det verklighet. Det skrivs in i lagen, och det har vi kristdemokrater talat om och kämpat för länge.
Genom åren har jag, och säkert flera andra här i kammaren, träffat reservofficerare som tagit upp just detta. De har velat ställa upp men kanske fått välja mellan chefens goda vilja och sitt ansvar att försvara Sverige. Det har inte varit hållbart. Nu löses det äntligen.
Reservofficeren behöver inte längre förhandla för att få försvara Sverige. Han eller hon kan hänvisa till lagen. Detsamma gäller tidvis tjänstgörande civil personal och alla som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Det är en liten paragraf, men den säger något stort: Att tjäna sitt land ska aldrig någonsin kosta en jobbet.
Jag vill också nämna Pliktrådet. Riksdagen krävde 2022 att dess oberoende skulle garanteras. Nu får Pliktrådet en egen ekonomisk ram, vilket är mycket bra.
Fru talman! Arbetet slutar inte här. En värnpliktsreserv är bara värd något om de som placeras där faktiskt får – vadå? Jo, en repetitionsutbildning. Annars blir det bara en lista, inte en reserv. Det här är någonting vi har anledning att följa. Repetitionsövningar och andra övningar skapar riktig militär förmåga för vårt land.
Vi kristdemokrater talar oss ofta varma för de små gemenskaperna – familjen, föreningen och så vidare. Totalförsvaret är den största gemenskapen av dem alla. Det bygger på att alla ställer upp för varandra när det verkligen gäller.
Jag vill avsluta med ett stort tack till alla värnpliktiga, reservofficerare och arbetsgivare som släpper iväg sina medarbetare även när det inte passar. Ni gör alla Sverige tryggare.