Fru talman! Ett starkt försvar handlar inte bara om materiel och vapensystem. Det handlar ytterst om människor med rätt utbildning, rätt kompetens och en stark vilja att med sitt eget liv som insats försvara vårt land, våra allierade, vår demokrati och vår befolkning om det värsta tänkbara skulle inträffa.

Fru talman! Förslagen i proposition 2025/26:279 innebär viktiga steg för att stärka Försvarsmaktens personalförsörjning och förbättrar möjligheterna att tillvarata utbildad personal inom krigsorganisationen. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och Försvarsmaktens omfattande tillväxt är reformerna både nödvändiga och väl avvägda.

Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen bedöms enligt regeringen uppgå till cirka 130 000 plus reserver år 2035, då krigsorganisationen förväntas vara personellt uppfylld. Enligt Försvarsmaktens årsredovisning var 75 400 personer krigsplacerade där år 2025, en ökning med 14 700 sedan föregående år. Det behövs alltså betydande personalförstärkning innan krigsorganisationen är fullt bemannad.

Ökade värnpliktsvolymer är en del av det som behöver realiseras men räcker inte. Vi måste också effektivisera Försvarsmaktens användning av personalresurser. Propositionen innehåller förslag som går i just den riktningen. Därför välkomnar Sverigedemokraterna propositionen och ställer sig bakom regeringens förslag.

Fru talman! Skyldigheten att fullgöra värnplikt gäller för svenska medborgare från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år. Genom ett tillägg i lagen om totalförsvarsplikt kommer skyldigheten att fullgöra värnplikt att kvarstå under höjd beredskap för dem som före utgången av det kalenderår då de fyller 47 år kallats in till beredskapstjänstgöring eller krigstjänstgöring. Det innebär att skyldigheten inte automatiskt upphör vid 47 års ålder för den som redan blivit inkallad. Dessutom kommer en totalförsvarspliktig som tidigare varit anställd som yrkesofficer eller reservofficer i minst ett år att vara skyldig att fullgöra värnplikt till slutet av det år då vederbörande fyller 70 år, inte 47 år som i dag.

Tack vare detta kommer Försvarsmakten inte i samma omfattning som i dag att tappa viktig kompetens för att någon anses för gammal. Kompetensen kommer att kunna användas mycket längre än med nuvarande lagstiftning. Det innebär en inte helt obetydlig effektivisering, för att uttrycka sig försiktigt.

Fru talman! SVT rapporterade nyligen att Försvarsmaktens personalreserv krymper eftersom den töms snabbare än den fylls på. Enligt dagens regelverk upphör normalt krigsplaceringen i personalreserven tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället om den inte förlängs.

I propositionen införs därför begreppet värnpliktsreserv. Värnpliktsreserven ska vara en särskild reserv inom personalreserven och bestå av värnpliktiga vars krigsplacering annars skulle ha upphört efter tio år utan tjänstgöring. I värnpliktsreserven kvarstår krigsplaceringen till slutet av det kalenderår då personen fyller 47 år, även om personen inte har tjänstgjort under den perioden. För att åter krigsplaceras i ett krigsförband måste personen dock genomgå repetitionsutbildning.

Även detta förslag leder till effektivare användning av personella resurser, då det handlar om personer med utbildning som relativt snabbt kan uppdateras. På så sätt kan de fortsätta att utgöra ett viktigt bidrag till krigsförbanden. Vi har under lång tid investerat tid och pengar i att utbilda människor för försvaret av vårt land. Det är nödvändigt att vi också blir bättre på att ta tillvara den kompetens och erfarenhet som redan finns.

Fru talman! Man kan väldigt förenklat säga att beredskapstjänstgöring är ett sätt att upprätthålla beredskap även när det inte råder höjd beredskap eller krig. Beredskapstjänstgöringen får endast ske om den behövs för Sveriges försvarsberedskap, men den får ske oavsett vilken beredskapsnivå som råder, det vill säga även i grundberedskap. Beredskapstjänstgöringen får för varje totalförsvarspliktig omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen. Propositionen utökar tjänstgöringen till 360 dagar, varav högst 230 dagar vid ett enskilt tillfälle. Regeringen anger dessutom att en totalförsvarspliktig som utgångspunkt inte bör kallas till beredskapstjänstgöring vid mer än ett tillfälle.

Fru talman! Försvarsmaktens personalförsörjning bygger på möjligheten att kombinera ett civilt yrkesliv med ett militärt engagemang. En viktig del av propositionen är därför den uttryckliga rätten till tjänstledighet för reservofficerare och annan tidvis tjänstgörande personal, däribland civil personal som anställs genom avtal. Det är en fråga som riksdagen har uppmärksammat tidigare och där det nu kommer konkreta förslag. För att systemet med reservofficerare och annan tidvis tjänstgörande personal ska fungera måste regelverket ge rimliga förutsättningar. En tydlig rätt till tjänstledighet stärker både den enskildes och Försvarsmaktens möjligheter att planera sin verksamhet.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill dock understryka att arbetet med att utveckla det militära personalförsörjningssystemet inte är avslutat i och med den här propositionen. Vi lämnar därför ett särskilt yttrande. Frågor om värnpliktsreservens långsiktiga funktion, tillgången till specialistkompetenser samt reservofficerarnas tillgänglighet kommer att behöva följas upp. Sverigedemokraterna anser även att det finns skäl att fortsätta att följa frågan om de totalförsvarspliktigas representation och inflytande i takt med att utbildningsvolymerna ökar och värnplikten får allt större betydelse för Försvarsmaktens personalförsörjning.