Fru talman! När det gäller det sista är vi helt överens. Man ska kunna leva, verka och bo i hela landet. Jag får verkligen säga att den här regeringen till skillnad från den föregående har ökat förutsättningarna för just detta.
Ta bara drivmedelspriserna som exempel. Innan kriget nu blossade upp i Mellanöstern på nytt kunde vi se drivmedelspriser som nästan halverats jämfört med när Tidöpartierna tog över regeringsmakten. I går kunde ett nytt beredskapssjukhus presenteras, och detta kanske kommer att kunna rädda ett av alla de nedläggningshotade sjukhusen runt om i landet – ofta har de Sstyrda regionråd. Det är bara ett exempel, och jag kan nämna många fler. Min kollega Peter Kullgren som är landsbygdsminister och som ska ta vid efter mig i debatten kommer att kunna ge väldigt många andra exempel på detta och på den politik vi bedriver för beredskapsfrågor och annat för att skapa likvärdiga villkor runt om i landet.
Det här är Socialdemokraternas lp-skiva om tre förlorade år som går på repeat; det är inte tre förlorade år. Regeringen har tagit ansvar under mandatperioden för att reda upp den oreda som gällde efter åtta år med Sstyre.
Regeringen var trött på samhällsutvecklingen hösten 2022, och man ville ha en ny riktning för Sverige. Vi har gett Sverige en ny riktning, och vi ser nu resultat på område efter område. Det är otroligt många leveranser från den här regeringen. Vi ser också att detta rent opinionsmässigt börjar ge utdelning i ett ökat förtroende och ett ökat opinionsstöd för regeringspartierna.
Det är helt enkelt inte sant när man säger att regeringen inte har gett resurser till välfärden. De två första budgetarna vi lade fram var BP 23 och BP 24. En tredjedel av reformutrymmet i den första budgeten gick till kommuner och regioner, och 40 procent av reformutrymmet i den andra budgeten gick till att säkerställa att just välfärden inte skulle drabbas orimligt mycket i den tid vi då levde i, med både lågkonjunktur och hög inflation.
Vi ser nu hur våra mycket strategiskt riktade insatser mot vårdsektorn gör att vårdköerna minskar och i dag är 28 procent lägre än när väljarna gav oss sitt förtroende hösten 2022.
När det gäller tillväxtpolitiken, vilket är den absolut viktigaste faktorn för kommunernas ekonomi – att vi har tillväxt i ekonomin och fler arbetade timmar – har vi gått från botten i tillväxtligan när vi tog över regeringsmakten till att nu ligga i toppen. Vi har också blivit utnämnda till världens näst mest innovativa land. Man säger att det är tre förlorade år, men jag tycker att det är en retorik som verkligen ekar tomt.
Apropå att kommunerna ska kunna jobba mer effektivt stöder vi kommunerna i form av både en digitaliseringsstrategi och en AI-strategi. Vi håller nu på att jobba fram en AI-verkstad för att kommuner, regioner och hela den offentliga sektorn ska kunna ha breddning för och kunna skala upp innovationer och AI-lösningar som kan effektivisera arbetsprocesser och sänka kostnaderna.
Vi stöder kommunerna med en färdplan för offentlig upphandling, för om vi kan effektivisera upphandlingen med bara några procent betyder det mångmiljardbelopp för kommunsektorn. Vi har därtill gett pengar till en effektiviseringsdelegation till regionerna, där man kan få stöd för investeringar som på sikt sänker de löpande kostnaderna.
Vi har en regiongranskningsfunktion för att öka stödet till regionerna för att de ska kunna ha en mer effektiv ekonomistyrning. Vi stärker de mindre kommunernas kapacitet genom ett särskilt stöd till just kapacitetsanalyser för att man ska klara den långsiktiga finansieringen. Vi har också gett Statskontoret i uppdrag att komma med förslag på regelförenklingar, eftersom vi vet att detta tynger många kommuner och regioner.
Jag tycker att det ekar väldigt tomt i den retorik som Eva Lindh för – och som är lite utanför ämnet för interpellationen, kan jag lägga till.