Fru talman! Oavsett vem du är och var du bor ska du kunna lita på att samhället finns där, att ditt barn får en bra utbildning, att du får vård när du behöver den och att du får en trygg omsorg när du blir äldre. Det är grunden i den svenska välfärdsmodellen, och det är också grunden i den socialdemokratiska idén om jämlikhet. Men så ser det inte ut i dag.

Just nu befinner sig välfärden i ett tufft läge, och det slår olika hårt. Små kommuner, glesbygdskommuner och kommuner med stora socioekonomiska utmaningar har betydligt sämre förutsättningar än andra. Samtidigt ökar behoven – fler äldre, större kompetensbrist och ökade kostnader. Resultatet blir att barns skolgång, äldres omsorg och människors tillgång till vård riskerar att avgöras av postnummer. Det är inte värdigt ett land som Sverige.

Därför är det kommunala utjämningssystemet så avgörande. Det är ett av de viktigaste verktyg vi har för att hålla ihop vårt land. Det handlar om solidaritet mellan kommuner och mellan människor.

I april 2022, alltså förra mandatperioden, var hela riksdagen överens om att en ny översyn behövdes. Till och med de partier som nu sitter i regeringen var angelägna om att utredningen skulle genomföras. Det visade tydligt att förändringar behövs för att säkerställa likvärdiga förutsättningar. Vi kanske inte var helt överens om grunden till det, men vi drev på för att de likvärdiga förutsättningarna skulle vara bärande i den här utredningen.

I juli 2024 överlämnades slutbetänkandet till regeringen. Förslagen har varit på remiss. Allt underlag finns. Men inget händer. Den proposition som kommuner och regioner väntat på finns inte med i regeringens planering, och den deadline som hela processen arbetade mot – ett genomförande från den 1 januari 2026 – har redan passerat.

Fru talman! Jag hoppades ändå på att få ett svar. Det är inte första gången som jag och civilministern debatterar den här frågan. Jag känner mig som en budbärare för ganska många kommuner och regioner men faktiskt inte bara för dem. Människor som bor ute i landet undrar vad som händer. Jag har inte fått mycket till svar. Det svar som har kommit i dag tackar jag naturligtvis för, men det är nog det mest intetsägande svar jag fått. Det säger bara att det arbetas, men det säger inte när, inte hur, inte varför.

Det är precis som statsrådet säger: Man har gett ett förslag, som civilministern har argumenterat för. Han vill ha kommunsammanslagningar.

Jag vill lyfta fram en kommun som ett exempel. Jag är från Östergötland – det brukar höras. En av kommunerna i södra Östergötland heter Ydre kommun. Det är en av Sveriges minsta kommuner. De har reagerat; de har skrivit en skrivelse till alla riksdagsledamöter och till statsrådet i vilken alla civilsamhällesorganisationer och näringslivet säger: Gör inte det här! Vi behöver mer resurser, inte en kommunsammanslagning.