Protokoll 2025/26:98 Torsdagen den 26 mars

ärendedebatt / Idrott, friluftsliv och spel
Anf. 203 Azadeh Rojhan (S)

Herr talman! Spel om pengar är i dag en fråga som berör allt fler människor i Sverige. För vissa är det ett tidsfördriv, men för andra leder spelandet till skulder, psykisk ohälsa och trasiga relationer. Därför måste spelpolitiken ta människors utsatthet på större allvar.

Utvecklingen bland unga är särskilt oroande. En ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att nästan var femte man i åldern 18–29 år har eller riskerar att få ett problem med sitt spelande. Det är nästan dubbelt så många som i den förra mätningen från 2021. Det är en utveckling som vi inte kan blunda för.

Det är också med anledning av detta som vi socialdemokrater har lagt fram ett utskottsinitiativ i kulturutskottet i dag. Vi menar att skyddet mot spelproblem måste stärkas. Vi kan inte vänta.

Ett viktigt verktyg i detta arbete är Spelpaus. När en person når en insikt om att spelandet har gått för långt kan man i ett ögonblick av självreflektion gå in på Spelpaus och stänga av sig själv. Men vad händer sedan? Ja, alltför ofta ingenting. Ingen kontakt tas. Ingen erbjuder hjälp. Den som just har tagit ett viktigt steg lämnas ensam i en sårbar situation. Vi vet att det är just då som många återfaller och söker sig vidare till olicensierade spelbolag. Därför menar vi att Spelpaus måste kompletteras med bättre stöd. Den som stänger av sig ska snabbt bli uppringd och få information om vart man kan vända sig: till rådgivning, stöd eller behandling.

Men, herr talman, vi måste också bli bättre på att arbeta förebyggande. Kunskapen om spelproblem behöver öka, inte minst bland unga och bland de yrkesgrupper som möter unga i sin vardag. Därför vill vi stärka det förebyggande arbetet och utveckla ett mer samlat nationellt arbete mot spelproblem. Vi hoppas innerligt från Socialdemokraternas sida att vårt utskottsinitiativ får stöd från samtliga partier i utskottet.

Herr talman! Att ta spelproblemen på allvar handlar ytterst om folkhälsa. Det handlar om att se människor som riskerar att fastna i ett beroende och säkerställa att samhället erbjuder skydd. Men folkhälsopolitik handlar också om något mer. Den handlar om att stärka de miljöer och gemenskaper som gör människor starkare, där rörelse, gemenskap och framtidstro får växa. Idrotten är en sådan kraft.

Statens stöd till idrotten finns av en anledning, nämligen för att ge människor möjlighet att motionera och idrotta, för att främja en god folkhälsa och för att värna en fri och självständig idrottsrörelse.

Men idrotten gör mer än så. I en idrottsförening möts människor från olika bakgrunder. Där byggs gemenskap, ansvar och framtidstro. Där skapas mötesplatser som kan bryta segregation. Sverige har en unik tradition av föreningsdriven folkrörelseidrott, men den modellen kan inte tas för given.

Om folkrörelseidrotten ska bestå måste vi fortsätta att investera i idrotten. Det är därför som vi socialdemokrater bland annat vill stärka parasporten för barn och unga eftersom barn med funktionsnedsättning är den grupp som rör sig betydligt mindre än andra barn och därmed riskerar sämre hälsa.

Herr talman! Vi vill också förbättra villkoren för unga elitidrottare. Min praoelev Sebastian beskrev det så här: Elitidrottare är inte bara resultathungriga atleter. De är förebilder. De inspirerar våra barn att börja träna, ungdomar att fortsätta att kämpa och vuxna att engagera sig som ledare och supportrar. När våra idrottare lyckas ökar intresset i föreningar. Fler vill delta, och hela idrottsrörelsen växer. Jag tycker att Sebastian beskriver det fint.

Elitidrottare är inte bara individer som tävlar på hög nivå, utan de är också viktiga inspirationskällor för hela idrottsrörelsen. Samtidigt lever många elitidrottare under ekonomiskt otrygga förhållanden. Möjligheten att nå världsnivå riskerar i praktiken att bli en fråga om vilka resurser som familjen har. En viktig del i detta handlar om trygghetssystemen. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte därför en utredning om regelverket för sjukpenninggrundande inkomst. I betänkandet Ett trygghetssystem för allaNytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst föreslås bland annat att inkomsten i större utsträckning ska kunna baseras på historiska inkomster och att den mest fördelaktiga inkomsten ska ligga till grund för ersättning.

Det här är förändringar som flera remissinstanser lyft upp som viktiga för grupper med oregelbundna inkomster, däribland elitidrottare. Vi menar att det därför är under all kritik att utredningen har fastnat i en byrålåda hos regeringen. Det är faktiskt dags att plocka upp den nu. Om vi vill att svensk elitidrott ska växa måste vi också ge den rätt förutsättningar för det.

Herr talman! Vi behöver också tala om idrottens fysiska förutsättningar. Problemen med idrottsanläggningar varierar över hela landet. Det är hallar som är fullbokade, simhallar som behöver renoveras och anläggningar som inte är tillgänglighetsanpassade.

Om vi menar allvar med att fler barn ska delta i idrott måste vi också säkerställa att infrastrukturen finns där. Därför menar vi socialdemokrater att regeringen behöver ta behovet av renoveringar och nybyggnation av idrottsanläggningar runt om i landet på större allvar.

Herr talman! Friluftslivet är också en viktig del av folkhälsopolitiken i Sverige. Med allemansrätten som grund har människor i vårt land en unik möjlighet att vistas i naturen. Friluftslivet stärker både fysisk och psykisk hälsa och skapar gemenskap. Men verkligheten är att många barn i dag aldrig får möta naturen på det sättet. Friluftsdagar i skolan prioriteras oftast ned eller genomförs inte alls. Det är också därför som vi socialdemokrater vill skriva in friluftsdagar i skollagen, så att alla elever minst en gång per läsår får möjlighet att delta i riktiga friluftsaktiviteter under skoltid, gärna i samverkan med föreningslivet och friluftsorganisationer.

Herr talman! Politik handlar i grunden om vilket samhälle vi vill bygga. Är det ett samhälle där människor lämnas ensamma när spelberoende riskerar att ta över deras liv, eller är det ett samhälle där vi både förebygger problemen och erbjuder skydd när människor behöver det som mest? Ska det vara ett samhälle där idrotten och friluftslivet fortsätter att vara öppna mötesplatser, där barn och unga kan växa, hitta gemenskap och känna framtidstro?

För oss socialdemokrater är svaret tydligt. Vi vill ha ett samhälle som stärker människors hälsa, gemenskap och möjligheter och som inte heller blundar när människor riskerar att falla. Med de orden yrkar jag bifall till reservation 24.

(Applåder)