Herr talman! När man lyssnar på den här debatten kan man tro att det är en debatt om ett antal krigshärdar runt om i världen, men det är en debatt om ett antal motioner som behandlas i ett betänkande med det inte alltför nya namnet Internationella relationer. Som betänkanderubrik är det kanske inte så upphetsande.

Det handlar i grunden om vår världsordning. Som har sagts här tidigare byggdes den upp efter andra världskriget, och den kännetecknas av det multilaterala samarbetet, internationella institutioner, frihandel, säkerhetssamarbete och, för oss i de demokratiska länderna, strävan att uppnå de mänskliga rättigheter som vi alla skrivit under på i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Den fria rörligheten inom EU och Norden som vi hyllar är bra att ta lärdom av. Det har varit en framgång med stora vinster för vår ekonomi och för människor som har haft möjlighet att studera och jobba i andra länder. Det har lett till höjd livskvalitet.

Herr talman! Den liberala världsordningen är inte utan brister. Men den har trots allt skapat välstånd, stabilitet och möjligheter för både människor och världens stater att lösa gemensamma problem tillsammans. Det är en värld att kämpa för även i tider av ifrågasättanden, oro, maktkamp, krig och konflikter.

Den liberala demokratin är kärnan i Centerpartiets utrikespolitik. Den försvarar och främjar demokrati och mänskliga rättigheter, stöttar rättsstatsuppbyggnad, motverkar korruption, stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och stärker vårt samarbete med andra demokratier.

Det går hand i hand med en politik för utvecklingssamarbete som står upp för svensk biståndspolitik och att den ska återgå till enprocentsmålet och fokusera på mänskliga rättigheter.

Det handlar också om en utrikespolitik som är förenlig med en handelspolitik som främjar just frihandel och om en säkerhets- och försvarspolitik som innebär att vi tar större ansvar som allierad för vår och våra samarbetspartners gemensamma säkerhet.

Svensk säkerhetspolitik ska också vara en röst för frihet, demokrati och ograderade mänskliga rättigheter. Det blir inte en säkrare värld om vi enbart satsar på försvaret. Det är viktigt, men en värld utan mänskliga rättigheter där vi inte har frihet och demokrati är en värld som är osäker och som bygger konflikter och ger förutsättningar för krig.

Vi talar i Sverige om robusthet och att bygga ett robust land som inkluderar och inte exkluderar människor och som inte skapar klyftor och konflikter. Vi måste också ta den lärdomen vidare ut i resten av världen och i vår utrikes- och säkerhetspolitik.

Vi lever i en värld där de auktoritära ledarna har blivit fler. Ofrihet präglar allt fler samhällen och drabbar minoriteter hårt i stora delar av världen. I dag lever 70 procent av världens befolkning i autokratier. På 15 år har utvecklingen gått tillbaka 40 år i tiden. Vi är tillbaka till hur det såg ut 1985 då Sovjetunionen och kommunismen präglade Europa.

Krafterna från förr klär sig nu mer moderiktigt i etnonationalistisk och kulturnationalistisk klädedräkt. Men det är samma förtryck och samma maktspråk som vi ser i olika delar av världen.

Kampen för frihet och demokrati behöver starka röster. Sverige som ett av få världsledande demokratiska länder måste vara en ljusfackla för den liberala demokratins överlevnad och tillväxt.

Det gäller särskilt i en tid där vi alltmer ser systemrivaler som Kina, Ryssland, Iran – som vi har talat om tidigare här i debatten – som alltmer utmanar och underminerar den liberala demokratins grundvalar.

USA har burit frihetens och den liberala världens fackla, och vi ser nu med sorg hur de sakta släcker den. Internationellt samarbete prövas nu i grunden av krig och osäkerhet och bristande tilltro till avtal och uppgörelser.

Vi ska inte gå tillbaka till en tid där vilda västern råder, Jaltakonferensen, eller en tid där makt går före rätt. Vi behöver utveckla världsordningen på diplomatins väg och inte genom krig.

Sverige måste i denna värld säkerställa att vi inte låter oss utpressas, eller försöker utpressa andra länder, något som en del länder i dag blir utsatta för.

Diplomatin är alltjämt den första försvarslinjen. Sverige ska i alla lägen stå upp för folkrätten och försvara legitimiteten för våra internationella rättsinstanser.

Rysslands aggressiva krig i Ukraina har omkullkastat den europeiska säkerhetsordningen. Om detta finns inte några frågetecken. Därmed har också förutsättningarna för svensk och europeisk säkerhet förändrats.

Ukraina har självklart rätt till sitt territorium. Ryssland måste lämna Ukraina, inklusive det sedan 2014 illegalt ockuperade Krim.

Vi hade också Krimplattformen här i riksdagen i höstas. Det var en viktig signal just om att vi står upp för den territoriella integriteten för Ukraina.

De folkrättsliga principerna att varje land har rätt att försvara sig, rätt till sina gränser och rätt att välja sin framtid är grundläggande.

Herr talman! Man skulle kunna tala mycket om de internationella relationerna och de olika reservationerna som finns i detta betänkande. Självklart står vi bakom alla våra reservationer. Jag har berört utrikespolitikens inriktning.

Vi har en reservation om utrikesförvaltningens organisation, som måste sikta på frihet från förtryck med ett liberalt angreppssätt för att stärka individens rättigheter. Det gäller inte minst barn och flickor.

Vi har även lyft fram relationerna till de afrikanska länderna, som vi ser måste förnyas och utvecklas brett. Vi måste göra ett brett omtag. Det gäller även Minursos uppdrag, men också situationen i Taiwan och Sydkinesiska havet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 11 under punkt 6.