Herr talman! När vi diskuterar Sveriges internationella relationer gör vi det i ett läge där den globala säkerhetsordningen är under press. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina fortsätter att skaka Europas säkerhet. I Mellanöstern ser vi hur konflikter riskerar att sprida instabilitet i en hel region. Och samtidigt utmanas internationell rätt allt oftare av auktoritära stater. Den regelbaserade världsordning som under lång tid bidragit till stabilitet, handel och utveckling är inte längre självklar.

Detta innebär att utrikespolitik i dag inte bara handlar om relationer mellan stater. Den handlar också om att försvara de principer som det internationella systemet bygger på. För oss kristdemokrater är utgångspunkten tydlig: Sverige ska stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Det gäller i Europa och i Afrika och det gäller i Indo-Stillahavsregionen, som betänkandet primärt täcker.

Herr talman! Indo-Stillahavsregionen har blivit allt viktigare för både global säkerhet och världsekonomi. Samtidigt ökar spänningarna, inte minst i Taiwansundet. Taiwan är en livskraftig demokrati och en central aktör i världsekonomin, inte minst inom avancerad halvledarteknologi. När militära övningar genomförs runt Taiwan och retoriken skärps ökar risken för destabilisering i hela regionen. Stabilitet i Taiwansundet är därför av stor betydelse för både regional och global säkerhet.

Sverige och EU måste tydligt stå upp för fredlig konfliktlösning och internationell rätt. Det gäller också respekten för FN:s generalförsamlings resolution 2758. Den handlar om Kinas representation i FN och ger inte stöd för försök att isolera Taiwan internationellt.

Den ökade spänningen i Taiwansundet är samtidigt en del av ett bredare mönster i regionen. Kina har under senare år blivit alltmer självsäkert och i många fall mer konfrontativt i sitt internationella agerande. Det märks i militära påtryckningar mot Taiwan, i militariseringen av Sydkinesiska havet och i hur ekonomiskt beroende ibland används som politiskt verktyg.

För oss kristdemokrater är det viktigt att Europa möter denna utveckling med både realism och principfasthet. Vi ska samarbeta där det är möjligt men också vara tydliga när internationell rätt och demokratiska principer utmanas. Att stå upp för demokratiska samhällen som Taiwan är därför inte konfrontation – det är konsekvens.

Sydkinesiska havet är ett tydligt exempel på varför internationell rätt måste försvaras. Där kombineras territoriella anspråk med militarisering och försök att begränsa andra staters rättigheter enligt havsrätten. Det är avgörande att FN:s havsrättskonvention respekteras.

Små och medelstora stater måste kunna lita på att internationella regler gäller. Om starka stater tillåts sätta dessa ur spel riskerar hela den regelbaserade världsordningen att försvagas. Därför måste EU fortsatt vara tydligt i sitt stöd för internationell rätt och för fri sjöfart i dessa vatten.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om situationen i Eritrea. Förra året fyllde Dawit Isaak 62 år. Han gjorde det i fångenskap. I över 24 år har han nu suttit fängslad i Eritrea utan åtal och utan rättegång. Hans hälsotillstånd är okänt för omvärlden, och ingen svensk företrädare, och inte heller någon i hans familj, har tillåtits besöka honom. Det är svårt att föreställa sig den brutalitet detta innebär. Det enda rätta är att Dawit Isaak omedelbart friges.

Eritrea är i dag en av världens mest slutna och repressiva stater. Politiska motståndare fängslas och torteras, och grundläggande fri- och rättigheter saknas. FN har vid upprepade tillfällen riktat stark kritik mot regimens omfattande brott mot mänskliga rättigheter. Samtidigt ser vi hur den eritreanska staten försöker utöva kontroll över sina medborgare även utanför landets gränser.

Den så kallade tvåprocentsskatten, som tas ut av eritreaner i exil – även här i Sverige – innebär i praktiken att människor pressas att finansiera den regim som många av dem själva har flytt ifrån. FN uppskattar att denna skatt är regimens enskilt största inkomstkälla. Det är oacceptabelt. Sverige måste vara berett att vidta påtryckningar för att denna skatteindrivning ska upphöra och fortsätta att lyfta Dawit Isaaks situation i alla forum där Sverige möter Eritrea. Det är därför också viktigt att utrikesministerns besök i Eritrea i december användes för att tydligt framföra Sveriges krav på att Dawit Isaak ska släppas fri. Sverige får aldrig sluta att arbeta för hans frihet.

Dawit Isaak är ett av Sveriges mest långvariga konsulära ärenden. Men han är tyvärr inte ensam. Vi har exempelvis även erfarit hur förläggaren Gui Minhai dömts i Kina under omständigheter som väckt stark internationell kritik. Dessa fall visar hur viktigt det är att Sverige konsekvent står upp för sina medborgare och för grundläggande rättssäkerhet.

Herr talman! I en tid av globala spänningar är det viktigare än på länge att demokratier samarbetar med varandra. EU-samarbetet är centralt. Det transatlantiska samarbetet är avgörande. Men utrikespolitik handlar inte bara om säkerhet. Det handlar också om att stärka demokrati, värna internationell rätt och bygga partnerskap med andra demokratier runt om i världen. Sverige är ett relativt litet land, men genom tydliga värderingar, starka samarbeten och ett aktivt internationellt engagemang kan vi göra skillnad.

I en tid där auktoritära krafter utmanar internationell rätt behöver demokratier stå närmare varandra, inte längre ifrån varandra. Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Det är inte bara en fråga om utrikespolitik. Det är en fråga om vilken värld vi vill leva i.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.