Fru talman! I måndags kom beskedet från regeringen att skatten på drivmedel skulle sänkas tillfälligt för att motverka följderna av kriget i Mellanöstern. Skatten på bensin sänks till EU:s miniminivå och blir cirka 1 krona billigare per liter vid pump medan skatten på diesel sänks med cirka 40 öre per liter vid pump.

Det pågående kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas, vilket om utvecklingen blir långvarig riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige.

Därför agerar regeringen kraftfullt och snabbt. Högre energipriser kan medföra minskad köpkraft samtidigt som företagens produktionskostnader ökar. Därför är det viktigt att stötta de svenska hushållen. Människor som jobbar, bidrar till samhället och kämpar med vardagspusslet ska känna att stöd finns när krisen kommer. Regeringen tar höjd för att krisen kan bli långvarig och kommer att ansöka om undantag hos EU-kommissionen för att få sänka skatten på bränsle ytterligare. Det skulle kunna öppna för en sänkning med uppemot ytterligare 3 kronor per liter.

Tyvärr har inte alla samma krisinsikt. Redan timmarna efter regeringens presskonferens uttalade Miljöpartiets språkrör att regeringen genom sänkt drivmedelsskatt låser fast hushållen i ett fossilberoende.

Fru talman! Varje gång någon i talarstolen talar positivt om skattesänkningarna på drivmedel kommer någon annan talare och utmålar dessa som ett svidande nederlag för klimatet och miljöarbetet. Men kritikerna glömmer att sänkta drivmedelspriser var ett löfte som Tidöpartierna gick till val på, vilket bidrog till att de fick svenska folkets förtroende att bilda regering.

Svenska folket vill ha drivmedelspriser som man har råd med. Politiken med sänkta skatter på drivmedel har en mycket stor legitimitet.

Ytterst få kör bil för nöjes skull. Människor behöver bilen för att få sin vardag att fungera. Undersköterskan som jobbar natt och inte har något annat alternativ än att ta bilen är inte någon miljöbov. Industriarbetaren och småbarnspappan som måste lämna barnen på förskolan och behöver bilen för att komma i tid till jobbet är inte någon miljöbov. De som bor utanför tätorterna i områden där kollektivtrafiken är gles är inte heller några miljöbovar. I ett avlångt land med stora avstånd som Sverige är mobilitet en nödvändighet, inte någon lyx.

Detsamma gäller flyget. Därför avskaffade regeringen flygskatten, en kontraproduktiv skatt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu vill återinföra, dessutom i en ny, mer aggressiv version. Miljöpartiet vill dubbla den avvecklade flygskatten, och Vänsterpartiet vill göra den progressiv. Troligtvis blir det både och om olyckan är framme och dessa två tillväxtfientliga partier får vara med och bilda regering efter höstens val.

Oavsett vilket är förslaget om återinförd flygskatt helt verklighetsfrånvänt, särskilt i dessa tider när kriget i Mellanöstern höjer bränslepriserna och Rysslands krig i Ukraina förlänger flygvägarna.

Sverige är det land som har tappat mest tillgänglighet med flyg sedan pandemin. Nyligen meddelade SAS att bolaget ställer in hundratals flygningar under mars och april, detta för att inte vältra över kostnaderna på passagerarna.

Flygbolagen är en del i ett kretslopp som även omfattar flygplatser, markpersonal och en massa andra näringar i anslutning till flygbranschen. Alla vet, eller borde åtminstone veta, hur viktiga de lokala flygplatserna är för ambulansflyget och för beredskapen när ett krig pågår i Sveriges omedelbara närhet. Därför ska flyget inte belastas med extra skatter.

Fru talman! Sverige var en gång ett av världens mest energieffektiva länder, med trygga elförsörjningssystem och låga elpriser. Det lade grunden till en stark och framgångsrik exportindustri och till Sveriges välfärd.

Tyvärr är Sveriges robusta elförsörjning, byggd på kärnkraft och vattenkraft, ett minne blott. Decennier av misskötsel och nedstängning av fullt fungerande kärnkraftsreaktorer har inte bara lett till miljarder kronor i förlorat värde utan också till effektbrist, väderberoende och import av smutsig kolkraftsel – och, det sorgligaste av allt, till höga elpriser, särskilt för oss i Skåne och resten av elprisområde 4 och även elprisområde 3.

Den 1 januari sänkte regeringen energiskatten på el med 20 procent. I går kom också beskedet att regeringen vill att den årliga indexeringen av elskatten ska avskaffas.

Snart kommer det att betalas ut elstöd till hushållen som kompensation för de höga elpriserna i januari och februari. Det är naturligtvis välkommet. Dock är stödet något som enbart lindrar symtomen, inte botar sjukdomen.

Det som botar sjukdomen är utbyggnad av fossilfri, väderoberoende, planerbar kärnkraft. För första gången på 40 år har vi en regering som ser till att ny kärnkraft kommer på plats i Sverige, något som framtida generationer svenskar kommer att ha anledning att vara tacksamma för.

Fru talman! Sverige har en välskött ekonomi. Sedan september 2022 har Sverige gått från botten till toppen av EU:s tillväxtliga, inflationen gått från 10 procent till under 2 procent och bolåneräntorna sjunkit. Och kanske viktigast av allt: Skattetrycket är det lägsta på 50 år – ja, faktiskt ända sedan Gunnar Strängs dagar.

Vi moderater anser att vanliga människor ska ha makt över den egna ekonomin. Det ska löna sig att gå upp, gå till arbetet, kämpa och göra rätt för sig.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, fru talman.

(Applåder)