Fru talman! Då ska vi alltså diskutera punktskatterna. Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag till beslut.

Sveriges skattepolitik måste präglas av rättvisa, logik och respekt för människors vardag, men så är inte alltid fallet. Trängselskatten har till exempel blivit något helt annat än vad den från början utlovades att vara. Den skulle minska trafiken och förbättra miljön i våra storstäder, men verkligheten ser annorlunda ut. Vi ser i dag hur denna skatt fungerar som en extra pålaga på människor som inte har något alternativ till bilen. Det är en straffskatt på arbetare, småföretagare och pensionärer som kämpar för att få livspusslet att gå ihop.

Trängselskatten slår särskilt hårt mot låg- och medelinkomsttagare. För många är bilen inte en lyx utan en nödvändighet. Det handlar om att kunna ta sig till jobbet, skjutsa barnen till skolan eller ta sig till vårdcentralen. Skatten gör det dyrare att arbeta, inte minst för dem som bor i ytterområden eller på landsbygden, där tillgången till kollektivtrafik är begränsad. Det här är både orättvist och samhällsekonomiskt ineffektivt.

Folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg ger också en fingervisning om ett lågt folkligt stöd. Det kan därför vara värt att titta på en successiv utfasning av trängselskatten för att i stället söka andra lösningar.

Trängselskatten är dock inte den enda skatt som behöver ses över, fru talman. Framöver vill vi även se ett avskaffande av malusbeskattningen. Den drabbar dem som behöver använda större fordon, till exempel företagare eller funktionsnedsatta som behöver extra lastutrymme för exempelvis en ramp eller en rullstol. Malus resulterar också i att

färre byter till modernare fordon, vilket ironiskt nog leder till ökade

utsläpp. Den är samtidigt i praktiken en straffskatt för handikappade. Det är dags att skrota detta misslyckade system.

En översyn av kemikalieskatten är också önskvärd. Den är i praktiken en straffskatt på hemelektronik som har minimal miljöeffekt men stor negativ påverkan på svenska företag och konsumenter. Den svenska marknaden är helt enkelt för liten för att påverka stora, globala företagsutbud, och skatten fungerar därför bara som ett extra påslag för konsumenten utan att miljön vinner något alls på det.

Fru talman! Det finns också skatter som vi har förändrat till det bättre under mandatperioden. Den differentierade alkoholskatten har inte bara gynnat små företag och hjälpt dem att expandera utan har samtidigt gjort en insats för svensk turistnäring och dryckeskultur. Den sänkta bränsleskatten har i kombination med minskad reduktionsplikt gjort bensin och diesel flera kronor billigare,

och sänkningar av elskatten har räddat många svenska hushåll från att fullständigt ruineras. Mycket gott har gjorts, men mer återstår att göra.

(Applåder)