Fru talman! Jag vill gärna lyfta fram fyra av de motioner som behandlas i betänkandet.

På det amerikanska skatteverkets byggnad i Washington DC är följande ord inhuggna: Skatt är priset vi betalar för ett civiliserat samhälle. De påminner oss om en grundläggande sanning: Utan en rättvis fördelning av resurser kan vi inte bygga ett samhälle där alla får möjlighet att leva ett gott liv.

Vår väg framåt är tydlig. Jag tror på en reglerad marknadsekonomi där staten sätter ramarna, skyddar de svaga och samtidigt skapar utrymme för mer innovation. Staten kan inte abdikera inför marknadskrafterna – den måste styra dem. Att lämna klimatet, välfärden och rättvisan åt en oreglerad marknad är att svika både dagens och morgondagens generationer.

För att klara av klimatomställningen och stärka vår välfärd krävs modiga investeringar. Företag som bidrar till omställningen ska premieras, medan verksamheter som skadar människor eller miljö ska bära sina verkliga kostnader.

Skatter ska inte bara finansiera välfärden utan också forma framtiden. Genom progressiva skatter och rättvis fördelningspolitik kan vi minska arbetslösheten och bekämpa barnfattigdomen. Ett jämlikt samhälle är inte bara mer humant utan också mer stabilt och hållbart.

Fru talman! Sverige har en av världens starkaste fackföreningsrörelser. Detta har tjänat oss väl. I samverkan med ansvarstagande arbetsgivare har fackföreningarna bidragit till hög produktivitet och fungerande välfärd. Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter tar ansvar för lönebildningen, och därför är en ömsesidig avdragsrätt rimlig. Fackligt medlemskap bör vara avdragsgillt, precis som arbetsgivarnas avgifter redan är. Det stärker balansen och hela arbetsmarknaden.

Vi måste dock också se framåt, fru talman. Det nuvarande skattesystemet är omkring 40 år gammalt. Det har lappats och lagats, men det räcker inte längre. Vi kan inte lösa dagens problem med gårdagens system.

Skattekvoten låg runt 50 procent på 80-talet. I dag är den omkring 42 procent. Vi möter 2020-talets utmaningar – fler äldre, en växande befolkning och ökade krav på välfärden – med ett skatteuttag som i praktiken har stått still i över 40 år. Konsekvenserna ser vi redan i form av ökade klyftor, pressade kommuner, nedskärningar i skolan och en sjukvård som går på knäna. Vi kan inte möta morgondagens behov med gårdagens skattenivåer. Något måste göras.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)