Herr talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande nummer 20, som rör utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av regelverket för tilläggsskatt för stora koncerner. Det är, som många har påpekat tidigare, komplex och tekniskt avancerad materia. Men bakom tekniken finns en mycket tydlig politisk kärna: rättvisa villkor, fungerande konkurrens och ett skattesystem som människor och företag kan lita på. Låt mig börja där.
Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, investera och driva företag. Vi ska ha ett företagsklimat som attraherar investerare och skapar nya jobb. Men vi ska också kunna ha skatteregler som är rättvisa och förutsägbara. Det är inte motsatser. Det är två sidor av samma mynt. Utan rättvisa regler urholkas förtroendet. Utan goda villkor urholkas tillväxten.
Herr talman! Under lång tid har vi sett att stora multinationella koncerner kunnat använda skillnader mellan länders olika skattesystem för att minska sin beskattning. Det har fått konsekvenser. Det har snedvridit konkurrensen. Mindre och mer lokalt verksamma företag, som inte har samma möjligheter till avancerad skatteplanering, har fått bära en större börda. Det har urholkat skattebaser, och det har i förlängningen påverkat förtroendet för hela skattesystemet.
Det är mot den bakgrunden som det internationella samarbetet om minimibeskattning har vuxit fram. Sverige deltar i det, och det är i grunden bra. Men det ställer också krav på hur vi genomför regelverket nationellt.
Herr talman! Det betänkande vi nu behandlar handlar inte om att införa nya skatteregler eller att höja skattenivåer. Det handlar om att få ett redan beslutat system att fungera i praktiken. Det syftar till att skapa tydlighet, rättssäkerhet och effektivt utbyte mellan länder. Det är avgörande. Utan fungerande informationsutbyte riskerar regelverket att bli ineffektivt. I värsta fall riskerar det att skapa osäkerhet för företag som vill göra rätt men som inte får tydliga besked eller hamnar i olika länders regelverk.
Genom de kompletteringar som nu föreslås stärks möjligheterna att hantera tilläggsskatten på ett korrekt sätt. Det ger myndigheter bättre förutsättningar att arbeta effektivt, och det ger företagen tydligare spelregler.
Herr talman! En central invändning från oppositionen handlar, som vi hörde tidigare, om att det saknas tillräcklig konsekvensanalys. Det är en allvarlig invändning, och därför förtjänar den ett tydligt svar.
För det första: Vi har att göra med ett regelverk som i grunden är internationellt framtaget och förhandlat. Själva strukturen, principerna och omfattningen är redan fastlagda genom internationella överenskommelser. Handlingsutrymmet nationellt handlar i hög grad om hur vi implementerar och kompletterar detta.
För det andra: De kompletteringar vi nu behandlar är just kompletteringar, inte ett helt nytt system. De syftar till att säkerställa att informationsutbytet fungerar och att tillämpningen blir rättssäker. Att i det läget efterfråga en heltäckande konsekvensanalys av hela systemet blir missvisande. Det vi gör här är att justera och förbättra funktionaliteten inom ett redan beslutat ramverk.
För det tredje: Alternativet till att genomföra dessa kompletteringar är inte ett neutralt nolläge. Alternativet är ett sämre fungerande system, ett system som brister i informationsutbytet och ökar osäkerheten och riskerna. Det innebär risk för både dubbelbeskattning och skatteundandragande.
Herr talman! Moderaterna menar att ansvarstagande politik handlar om att väga olika risker mot varandra. I detta fall är det tydligt att riskerna med att inte agera är större än riskerna med att genomföra föreslagna kompletteringar.
Vi får ett robustare system. Vi får tydligare regler. Och vi säkerställer att Sverige lever upp till våra internationella åtaganden på ett sätt som också värnar svenska företags konkurrenskraft. Det är rimligt och ansvarsfullt avvägt.
Herr talman! För oss är det viktigt att betona vad detta inte är. Det är inte ett förslag som i sig ökar skattebördan för svenska företag. Det är inte ett förslag som syftar till att göra det svårare att driva företag i Sverige. Det handlar tvärtom om att skapa ordning och reda i ett komplext internationellt system. Och just ordning och reda är avgörande för konkurrenskraften. Företag efterfrågar inte bara låga skatter. De efterfrågar också stabila, förutsägbara och rättvisa regler.
Vi moderater vill se fler företag som växer i Sverige. Vi vill se fler investeringar, mer innovation och fler jobb. Då måste vi säkerställa att spelreglerna är lika för alla. Förslaget i det här betänkandet bidrar till just det. Det minskar risken för att vissa aktörer kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att utnyttja systemskillnader. Det stärker beskattningens legitimitet. Och det gör det enklare för seriösa företag att göra rätt.
Herr talman! Det är naturligt att det finns olika uppfattningar i frågor som är så här tekniskt avancerade. Men utskottets bedömning är tydlig: regeringens förslag är ändamålsenligt och bör genomföras.
Att avstå skulle innebära ökad osäkerhet, sämre funktionalitet och ett svagt system i kampen mot skatteundandragande. Det vore inte ansvarsfullt.
Sverige ska vara en stark röst för fria marknader och företagande. Men vi ska också stå upp för rättvisa villkor och ett skattesystem som håller över tid. Detta betänkande är ett steg i rätt riktning.
Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
(Applåder)