Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 20 beträffande utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner.

Redan i december 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU som omsätter minst 750 miljoner euro.

Förslaget bygger på de modeller som OECD och G20 har arbetat fram. Det brukar ibland benämnas pelare 2. Dessa regler syftar till att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning, det vill säga när företag flyttar vinster till länder med låga skattenivåer för att minimera beskattningen.

EU:s minimibeskattningsdirektiv har alltså som mål att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en effektiv skattesats på minst 15 procent på sina vinster, oavsett var i världen vinsten har upparbetats. Det är en viktig åtgärd för att skapa rättvisa villkor på den globala marknaden och för att skydda våra skattebaser. Direktivets regler bygger på koncernredovisning och kompletteras av detaljerade förklaringar och exempel som utarbetats av OECD och det inkluderande ramverket, vilket Sverige är en del av.

Herr talman! I Sverige har vi redan vidtagit åtgärder för att implementera direktivet. Den 1 januari 2024 trädde lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i kraft. Denna lag är en del av vår strävan att säkerställa att de globala reglerna får genomslag även i vår nationella lagstiftning.

Tilläggsskatten är alltså den skatt som kan tas ut, vanligtvis från moderbolaget, i de fall bolag haft verksamhet i andra länder där man betalat en lägre skatt, för att så att säga toppa upp skatten till 15 procent.

I december 2024 antogs vissa justeringar av lagen om tilläggsskatt för att säkerställa att regelverket håller jämna steg med den internationella utvecklingen. I november 2025 kompletterades lagen ytterligare för att säkerställa att den tillämpas korrekt och följer de administrativa riktlinjer som det internationella ramverket bygger på.

Nu är det dags igen att anta ytterligare kompletteringar, samtidigt som vi tillåter Skatteverket att automatiskt utbyta information om uppgifter i de så kallade tilläggsskatterapporterna, vilket kommer att minska administrationen såväl hos företag som hos Skatteverket. Samtidigt införs även en tillfällig sanktionslättnad, vilket gör att inget skattetillägg föreläggs om företaget har vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekt. Det blir alltså en lättnad för företagen under uppstartsperioden när reglerna är nya och komplexa.

Och, herr talman, det är ett tekniskt och komplext regelverk. Men det är också viktigt att det hela tiden hålls uppdaterat. Vi har ett ansvar att se till att svenska regler harmonierar med andra länders så att systemet fungerar i praktiken och inte öppnar för kryphål, dubbelbeskattning eller onödiga administrativa bördor.

Tyvärr har dock komplexiteten i regelverket, trots ett visst förenklingsarbete, ökat den administrativa bördan för framför allt företagen. Regeringen har därför betonat att en kontinuerlig översyn av regelverket är nödvändig. Vi måste kunna anpassa oss efter nya riktlinjer och säkerställa att Sveriges lagar harmonierar med andra länders så att systemet kan fungera som avsett. Samtidigt får den administrativa bördan på företagen inte bli alltför stor. Arbetet med kommentarer och riktlinjer pågår fortfarande internationellt, och vi har fullt förtroende för att regeringen även framöver kommer att genomföra de uppföljningar och analyser som behövs.

Herr talman! Att säkerställa en global minimibeskattning är en utmaning men också en möjlighet att stärka förtroendet för våra skattesystem. Det är en signal om att vi inte accepterar att de största företagen smiter undan sitt ansvar samtidigt som vanliga medborgare och mindre företag gör rätt för sig.

Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).