Herr talman! Jag har i dagens debatt hört mycket om tillit och att man ska ha tillit till civilsamhället. Jag önskar givetvis att vi kunde ha det i alla lägen, och många organisationer i landet har verkligen gjort sig förtjänt av denna tillit. Men det har också hänt saker politiskt som har skadat förtroendet för hur statsbidrag hanteras. Inte minst är Socialdemokraterna ansvariga för det eftersom tidigare regeringar har gett pengar till islamister, fuskare och bedragare. Att bara tjata om tillit utan att se verkligheten och sitt eget ansvar håller inte.

Jag fortsätter där jag slutade i förra replikskiftet: Socialdemokraternas förhållande till ABF. I kulturpolitiken pratas det ofta om armlängds avstånd. Jag tror att partierna tolkar det lite olika, för jag har hört ganska många olika definitioner beroende på partitillhörighet. Hur tänker Socialdemokraterna att de ska hålla armlängds avstånd när partiets riksdagsledamöter beslutar om statsbidrag till ABF samtidigt som samma riksdagsledamöter har höga poster i ABF och styr den verksamheten? Det blir ju ingen armlängd.