Fru talman! Vi ska nu debattera finansutskottets betänkande FiU28, som behandlar Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Det är en viktig granskning, för detta handlar ytterst om hur vi använder skattebetalarnas pengar och om förtroendet för hela upphandlingssystemet.

Offentlig upphandling omsätter varje år över 1 000 miljarder kronor. Det är medel som ska användas effektivt men också ansvarsfullt. Vi ska ha god konkurrens, hög kvalitet och riktigt bra villkor. Vi ska också säkerställa att de företag som vinner kontrakt faktiskt följer lagar och regler.

Fru talman! Riksrevisionen pekar på en rad områden med förbättringspotential. Det gäller inte minst tillämpningen av arbetsrättsliga villkor och uppföljningen av den. Det är allvarligt, för krav som inte följs upp riskerar att bli tomma ord. Problemet i dag är sällan att det saknas regler, utan problemet är att reglerna inte alltid tillämpas konsekvent och att uppföljningen brister. Det är därför regeringen har lagt sitt fokus på att få systemen att fungera i praktiken.

Under mandatperioden har regeringen genomfört flera konkreta åtgärder för att stärka offentlig upphandling. En central reform är att delar av Kammarkollegiet har förts över till Upphandlingsmyndigheten, vilket är en strukturell förändring som stärker statens samlade upphandlingskompetens. I stället för att ansvaret är splittrat samlar vi nu kunskapen, vägledningen och metodstödet i en myndighet. Det ger ett tydligare ansvar, bättre kvalitet och starkare stöd till alla upphandlande myndigheter i landet.

Fru talman! Regeringen har också förstärkt resurserna till Upphandlingsmyndigheten. Det handlar om konkreta insatser: fler och bättre vägledningar när det gäller arbetsrättsliga villkor, utvecklat stöd för riskbaserad uppföljning och utbildningsinsatser för upphandlare i hela landet. Detta gör skillnad i vardagen, där upphandlingen faktiskt genomförs.

Vi har också stärkt arbetet mot arbetslivskriminalitet. Genom ökade resurser till myndighetssamverkan har kontrollerna blivit fler och bättre. Myndigheter som Skatteverket, Polismyndigheten och Arbetsmiljöverket arbetar i dag närmare tillsammans för att identifiera oseriösa aktörer. Det gäller inte minst företag som försöker vinna offentliga kontrakt genom att dumpa villkor eller bryta mot regler. Detta är avgörande för att ge skydd mot oseriösa företag.

Regeringen har också förbättrat möjligheterna att kontrollera leverantörer. Upphandlande myndigheter har i dag bättre stöd för att kontrollera att skatter och avgifter är betalda, identifiera riskföretag och ställa relevanta och proportionerliga krav. Det minskar risken för att oseriösa aktörer släpps in i systemet.

En annan viktig del är digitalisering. Regeringen har avsatt medel för att utveckla digitala lösningar i offentlig förvaltning. Detta omfattar också upphandling. Det förenklar anbudsprocesserna, förbättrar informationsutbytet och gör det lättare att följa upp avtal. Det minskar också administrationen samtidigt som det ökar kontrollen.

Fru talman! Vi har tydligare kopplat upphandling till beredskap och robusthet. Det handlar om att säkerställa att leverantörer klarar av att leverera även i kris, så att vi inte bara upphandlar lägsta pris utan också får tillförlitlighet och långsiktighet. Det stärker både staten och samhället.

Låt mig också säga något om vad regeringen kommer att göra framöver, fru talman. Arbetet med att förenkla upphandlingsregelverket fortsätter. Man ser över hur kraven kan bli mer proportionerliga och hur små och medelstora företag kan delta. Man utvecklar även stödet för uppföljning; det är där mycket av problemet ligger i dag. Regeringen fortsätter dessutom att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet så att fler oseriösa aktörer stoppas innan de får tillgång till offentliga kontrakt.

Oppositionen efterfrågar ofta fler regler och skarpare skrivningar, men fler regler löser inte problemet om de inte följs upp. Regeringens linje är tydlig. Det är genom bättre efterlevnad, starkare kontroll, tydligare ansvar och högre kompetens vi får till verklig förändring.

Fru talman! Offentlig upphandling ska präglas av ordning och reda. Seriösa företag ska vinna upphandlingar, inte de som fuskar eller dumpar villkor. Genom att samla kompetensen, stärka myndigheterna, förbättra kontrollerna och utveckla uppföljningen tar regeringen konkreta steg i den riktningen. Det handlar inte bara om ambitioner, utan det handlar om reformer som genomförs här och nu och som kommer att fortsätta utvecklas.

Finansutskottets bedömning är att regeringens arbete går i rätt riktning. Riksrevisionens iakttagelser är viktiga, och de möts med konkreta åtgärder. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.