Fru talman! Dagens debatt handlar om punktskatter. I huvudsak kan man säga att vi har punktskatter för två olika syften, som i och för sig kan förenas.

Det första syftet är att punktskatter är rent fiskala. Staten behöver pengarna för att använda dem för olika ändamål. Vägskatten kan väl anses vara en sådan skatt.

Det andra syftet är att staten vill styra konsumtionen. Det kan gälla att minska koldioxidutsläppen, minska alkoholkonsumtionen eller styra mot användning av mer miljövänliga alternativ.

I dag ska vi behandla motioner som spänner över ett brett område, nämligen energiskatter, drivmedelsskatter och trängselskatt samt skatt på flyg, alkohol och bekämpningsmedel – för att nämna några områden.

Punktskatter lever inte ett självständigt liv. Först tar staten ut skatt på inkomst från arbete och pension. Därefter betalar medborgarna, med tidigare beskattade medel, såväl moms som olika punktskatter.

Den 1 januari förra året sänktes två punktskatter, på bensin och diesel, eftersom kostnaderna för den enskilde konsumenten närmade sig 30 kronor per liter. Trumps krig mot Iran ställer verkligen till det för såväl den svenska ekonomin som världsekonomin. I dag har kriget hållit på i nästan en månad, och ingen fred är i sikte. Det har medfört kraftiga prisuppgångar på bensin och diesel. Tidöpartierna kommer därför att sänka skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå under fem månader, från den 1 maj till den 30 september. Det handlar om 40 öre på diesel och 1 krona på bensin.

Det är en viktig åtgärd för att undersköterskan som bor på landet ska kunna ta sig till sitt jobb. Vill man att hela landet ska leva krävs det faktiskt åtgärder.

Det ska bli intressant att se hur oppositionen, framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kommer att ställa sig till detta. Mycket talar för att de i stället vill höja skatterna på bensin och diesel.

Fru talman! Jag tänker i denna debatt i kammaren fokusera på energiskatterna. Att staten behöver pengar till olika ändamål kommer vi inte ifrån, men att lägga betydande skatter på el känns inte som rätt prioritering. Den negativa miljöpåverkan som elen eventuellt kan föra med sig, beroende på hur den produceras, löses bäst genom skatt på utsläpp.

Sveriges energisystem har blivit mindre robust och planerbart genom vänsterpartiernas onödiga och förtida avveckling av kärnkraften. Den ledde till att ett av världens bästa energisystem med kärnkraft och vattenkraft som huvudsakliga energislag kraftigt försvagades. Sverige var tidigare självförsörjande dygnet runt och året runt. Det var bra för företagens och hushållens ekonomi och för klimatet, och det var säkerhetspolitiskt klokt.

Avvecklingen har lett till effektbrist när vi behöver elen som mest. Sverige behöver en mix av olika energislag där kärnkraften ingår som en viktig del och på ett bra sätt kan kombineras med mer väderberoende energislag. Det är oerhört viktigt att det finns planerbar kraft. Under vintern är soltimmarna få. I år var det även så kallt att vindkraften helt enkelt stod still. Liberalerna har inte något emot förnybara energislag, men vi måste ha mycket av säkra energislag som baskraft.

Fru talman! Elskatten har vissa år varit väldigt betungande för företag och privatpersoner i framför allt södra Sverige. Därför har regeringen under tidigare år gått in med stöd under vinterhalvåret. Även i år sänker regeringen energiskatten, med 10 öre per kilowattimme, vilket innebär cirka 2 000 kronor per år för en villaägare. Sänkningen med nästan 20 procent gäller hela landet.

Det råder en bred politisk samsyn om att vi behöver ställa om vårt energisystem. Det har ju funnits olika skäl till att ha en punktskatt på el, från rent fiskala skäl till oljepriser och energieffektiviseringar. Nu borde energiskatterna snarare sänkas för att gynna elektrifieringen i Sverige. Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att det finns tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Det är viktigt för både företag och privatpersoner.

Liberalernas uppfattning är att energiskatterna är för höga, och jag uppfattar att även de andra Tidöpartierna har insett det. Det är därför vi sänker dem. Företrädare för framför allt Socialdemokraterna har i kammaren gjort stor affär av när indexering av elskatterna kommer att tas bort. Nu händer det. Förslaget är att indexeringen av elskatten ska tas bort från och med den 1 januari 2027.

Socialdemokraterna hade under åtta år möjlighet att genomföra denna förändring. Men förändringen sker nu tack vare Tidöpartierna, och Liberalerna anser att det är en väldigt bra åtgärd.

Även andra åtgärder är möjliga. Det viktiga är att vi sänker skatten på el för att gynna elektrifieringen.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)