Fru talman! Vi behandlar i dag frågan om punktskatter – skatter som i mycket hög grad påverkar människors vardag. Det handlar om vad det kostar att ta sig till jobbet, att driva ett företag, att värma sitt hem och att leva ett vanligt liv i Sverige.

Det är viktigt att sätta denna debatt i sitt sammanhang. Sverige befann sig för några år sedan i en situation där kostnaderna för bland annat drivmedel och energi hade drivits upp till nivåer som slog hårt mot hushåll och småföretagare. Det är de som inte har några realistiska alternativ till bilen och som är beroende av rimliga energikostnader.

Fru talman! Sedan 2022 har Kristdemokraterna och regeringen steg för steg lagt om politiken. Vi har sänkt skatten på bensin och diesel och justerat reduktionsplikten och därigenom pressat tillbaka drivmedelspriserna. Det har inte varit symbolpolitik; det har varit konkreta lättnader i människors plånböcker.

Man har också agerat på energiområdet. I ett läge där elpriser och energikostnader har utgjort en stor källa till oro för både hushåll och företag har regeringen prioriterat stabilitet och konkurrenskraft. Detta är en tydlig kursändring från en politik där skatter i hög grad används för att styra till en politik där man också väger in människors faktiska livsvillkor.

Fru talman! Detta bekräftades också så sent som i måndags när regeringen höll en presskonferens. Återigen betonades behovet av att hålla ned kostnaderna för hushåll och företag. Fokus ligger på att stärka ekonomin, värna köpkraften och säkerställa att Sverige inte tappar i konkurrenskraft. Det är ett bra besked. I tider av internationell kris och ekonomisk osäkerhet behövs inte fler pålagor, utan det behövs stabilitet och ansvar samt en regering som agerar som man nu gör när man sänker såväl drivmedelspriserna som energiskatten.

Fru talman! Mot denna bakgrund blir också reservationerna i betänkandet tydliga. Här finns förslag om att ändra eller skärpa olika punktskatter på drivmedel, energi och transporter. Det är förslag som riskerar att återigen öka kostnaderna för vanliga människor. Vi kristdemokrater menar att det är fel väg att gå. Klimatomställningen är nödvändig, men den måste ske på ett sätt som människor klarar av. Om politiken blir för dyr eller uppfattas som långt ifrån människors verklighet riskerar den att tappa i legitimitet.

Fru talman! Punktskatterna måste också ses i ett större sammanhang, nämligen Sveriges konkurrenskraft. Företag som verkar i Sverige konkurrerar inte bara med varandra utan också med företag i andra länder. Om kostnaderna för energi, transporter och produktion blir för höga riskerar investeringar att utebli och jobb att försvinna från Sverige. Det är därför avgörande att skattesystemet inte försvårar företagande i onödan.

Fru talman! Det handlar i grunden om vilket samhälle vi vill ha. Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle där politiken tar ansvar för helheten, där klimatmål, ekonomisk tillväxt och människors livsvillkor vägs samman. Vi vill inte ha ett samhälle där skatter i allt större utsträckning används för att styra människors vardag oavsett konsekvenserna.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha en politik där det lönar sig att arbeta, där företag kan växa och där människor, oavsett var i landet de bor, kan få vardagen att fungera. Därför säger vi nej till förslag som driver upp kostnaderna ytterligare. Jag står därför bakom utskottets förslag i betänkandet, och jag yrkar avslag på motionerna.

(Applåder)