Fru talman! Vi står i dag inför en planetär trippelkris. Global upphettning, förlust av biologisk mångfald och föroreningar hotar våra framtida livsmöjligheter. Det finns mycket som måste göras för att ta oss ur dessa kriser, och skattepolitiken är ett verktyg vi måste använda. Vänsterpartiet vill se en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar ett hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål.

Ett viktigt steg är att snabbt avveckla de klimatskadliga subventionerna. Den förra regeringen avvecklade några få av dem, men den nuvarande regeringen har tydligt visat att den inte prioriterar klimatomställningen. Det är bråttom att vidta åtgärder för att Sverige ska komma på banan igen i arbetet för nollutsläpp.

Ett exempel är den nuvarande utformningen av reseavdraget, som gynnar bilåkande höginkomsttagare i storstäder. Riksdagen beslutade 2022 att göra om systemet, men det stoppades av den nuvarande regeringen. Vi vill se en handlingsplan för hur kvarvarande klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Ett annat exempel på en klimatskadlig subvention är skattenedsättning för fossil diesel inom jordbruket. Klimatpolitiska rådet bedömde i sin rapport 2025 att regeringen borde förstärka och effektivisera stödet till klimatåtgärder i jordbruket och lyfte bland annat behovet av att snabbt fasa ut skattenedsättningar för fossil diesel. Detta ska kombineras med kompensatoriska styrmedel som gör att lantbrukares konkurrenskraft inte försämras.

Vi i Vänsterpartiet instämmer med Klimatpolitiska rådet och anser att regeringen måste verka för en snabb utfasning av skattenedsättning för fossil diesel och samtidigt införa kompensation till jordbrukare för att undvika negativ påverkan på deras lönsamhet.

Fru talman! Det är viktigt att styrmedel utformas på ett sätt som gör att de inte förstärker utan minskar klyftor mellan stad och landsbygd samt att man sätter in kompensatoriska åtgärder för att undvika negativa fördelningseffekter. För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa är det viktigt att påbörja arbetet med en reform av vägtrafikbeskattningen.

Vi vill se en utredning av förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar, med en högre vägskatt i storstäder som har god tillgång till kollektivtrafik och en låg eller slopad vägskatt på landsbygden där alternativ till bil saknas. En differentierad vägbeskattning av den här typen kan styra mot mer hållbara transportslag, samtidigt som den skulle bidra till stärkt regional rättvisa.

Potentialen för ett mer transporteffektivt samhälle är störst i storstäder och större städer. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan åtgärdas exempelvis med hjälp av trängselavgifter och satsningar på bättre kollektivtrafik och möjligheter att cykla.

En kommun kan i dag inte själv fatta beslut om att införa trängselavgift. Det tycker vi är fel. Kommuner och regioner bör själva få avgöra om de vill införa trängselavgifter och hur de ska använda intäkterna.

I dag undantas eldrivna kollektivtrafikfordon som tåg, tunnelbana och spårvagn från energiskatt i Sverige. Elektrifierade bussar omfattas dock inte av denna skattebefrielse, trots att de bidrar till minskade utsläpp och mindre luftföroreningar och buller. Möjligheter för regeringen att låta elbussar omfattas av samma befrielse från energiskatt finns redan i energiskattedirektivet. EU-kommissionen har bekräftat det och godkänner att medlemsstater inför skattebefrielse för elbussar.

Vi menar att Sverige bör utnyttja den här möjligheten. På samma sätt som annan eldriven kollektivtrafik är undantagen från energibeskattning bör även elbussarna vara det.

Fru talman! Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av exempelvis miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna.

Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som ska vara möjlig att differentiera. I samarbete med oss tog den tidigare regeringen fram en promemoria där det föreslogs att beskattningen av tung lastbilstrafik ändras från en tidsbaserad till en avståndsbaserad beskattning.

Förslaget syftar till att lastbilstrafiken i högre grad ska betala för sina externa kostnader och i större utsträckning bidra till att finansiera infrastruktur och jämna ut konkurrensförhållandena mellan svensk och utländsk lastbilstrafik som kör i Sverige. Det är hög tid att det här genomförs.

Fru talman! Flygresor orsakar en oproportionerligt stor del av växthusgasutsläppen och måste därför minska kraftigt. Vänsterpartiet vill ha en progressiv flygskatt som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger. Vid den första flygresan ska skatten vara ganska låg för att sedan successivt höjas i takt med att flygresorna ökar i antal.

Fru talman! Vid sidan om klimatkrisen står vi som sagt också inför en föroreningskris. Sedan 2017 finns det en skatt på kemikalier i viss elektronik som syftar till att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö.

En utvärdering av Skatteverket och Kemikalieinspektionen visar att skatten inte har fått de positiva miljöeffekter som man tänkte sig och att den inte heller är kostnadseffektiv. Vänsterpartiet vill därför att skatten utvärderas och revideras för att se till att den inte motverkar återanvändning och cirkulära lösningar.

Med anledning av hoten mot den biologiska mångfalden, och mer specifikt mot pollinatörer, är det också mycket angeläget att Sverige får en bättre beskattning av bekämpningsmedel. Dagens beskattning har tyvärr alldeles för liten miljöeffekt. Danmark, Norge och Frankrike har en betydligt starkare lagstiftning, där skatten ökar med medlets giftighet, vilket har lett till att lantbrukare byter till mindre giftiga medel.

Vänsterpartiet ser ett stort behov av att införa en differentierad beskattning av bekämpningsmedel i Sverige som i likhet med vad som gäller i andra länder ökar med medlets giftighet. Intäkterna från skatten bör återföras till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder.