Herr talman! Jag börjar bakifrån. Det här var alltså Europeiska rådets beslut, nota bene – inte mer och inte mindre. Sedan finns det lagstiftningsprocesser som inkluderar betydligt fler institutioner.

Europeiska rådet står bakom den grundläggande idén och arkitekturen bakom ETS, alltså utsläppshandelssystemet. Det var inte konfliktfritt, men det gör Europeiska rådet. Sedan kommer det att ske många processer där detta ska detaljregleras och preciseras inför den översyn som redan sedan tidigare skulle göras. Det är viktigt att ha sagt. Den var Sverige också mycket drivande för.

Sedan var det säkerhetshoten. Det som har hänt de senaste decennierna är att säkerhetshoten blivit mycket mer mångfasetterade – miljö och klimat, social sammanhållning i olika länder, invandring och migration, industrispionage och hybridaktiviteter. Det är en mycket bredare palett av säkerhetshotande frågor som ett modernt land i dag på olika sätt måste kunna adressera.

Därför var den brittiska rapporten bra. Den understryker att även de aspekterna är viktiga i det här avseendet. Jag tycker att det bara är bra.

Vi jobbar i dag mycket bredare med dessa frågor i Sverige än vad vi gjort tidigare. Bara det att vi gifter ihop civilförsvar och militärt försvar på ett helt annat sätt och återaktiverar civilplikten skapar helt nya möjligheter för unga killar och tjejer att göra nytta för det svenska totalförsvaret, som kan inbegripa väldigt mycket mer än att vara i uniform med vapen i hand. Allt detta är bra – av tråkiga skäl, ska man lägga till.

Sedan var jag inte det minsta uppgiven. Jag konstaterade bara, med anledning av tidigare diskussioner vi haft i den här kretsen, att kortsiktiga – om än viktiga – kriser tenderar att ta allt syre på europeiska toppmöten. Långsiktiga frågor som reformering av inre marknaden och konkurrenskraftsfrågor tar inte lika mycket omedelbart syre, även om vi i Sverige verkligen gjorde vår del för att de skulle ta syre i den här diskussionen.