Fru talman! Vi debatterar i dag luftfartsfrågorna. För dem som följer den här debatten från läktaren eller via webben kan det låta tekniskt. Men i grunden handlar det om hur Sverige ska fungera.

Vi i Socialdemokraterna står bakom samtliga våra reservationer, men jag vill yrka bifall särskilt till reservation 6 under punkt 3, om Arlanda och Bromma flygplats. Jag tycker att det är där en av de tydligaste konfliktlinjerna i svensk flygpolitik finns just nu.

Fru talman! Vi befinner oss inte i ett normalt läge i dag. Det geopolitiska läget påverkar nu hela världsekonomin och inte minst flyget. Kriget mellan Iran och USA–Israel driver upp bränslepriserna. Flygbränslepriserna har på kort tid fördubblats, och SAS tvingas ställa in omkring 1 000 flygningar. Detta är en kostnadschock som slår direkt mot flygsektorn men också i förlängningen mot resenärerna.

Fru talman! Detta visar tydligt att flyget är sårbart och strategiskt och att det krävs politiskt ansvar. Men samtidigt som världen förändras ser vi också en oroande utveckling här hemma i Sverige. Trafikanalys visar i sin senaste rapport att inrikesflyget fortfarande ligger under de nivåer som gällde före pandemin, att konkurrensen är svag – många linjer har bara en aktör – och att tillgängligheten i Sverige och till Sverige försämras.

Fru talman! Det här är avgörande, för det betyder att flyget redan är försvagat och att marknaden inte klarar av att upprätthålla tillgängligheten i hela landet. I det läget föreslår nu Trafikverket att över 40 procent av de upphandlade flyglinjerna ska bort. Det gäller bland annat Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors. Det här är inte bara flyglinjer utan också viktiga livlinor för dessa orter. Försvinner flyglinjerna hotas flygplatserna, och försvinner flygplatserna försvinner samhällsflyg, ambulansflyg, brandbekämpning och krisberedskap. Det här handlar om deras trygghet och inte bara om transporter.

Här blir regeringens politik motsägelsefull. Man säger att man satsar på flyget, men i praktiken ser vi att tillgängligheten försämras och att flyglinjer riskerar att försvinna. Det går inte ihop.

Fru talman! Låt oss också tala klarspråk om Bromma flygplats. Staten förlorar omkring 100 miljoner kronor varje år. 130 hektar mark i Stockholm används till en kraftigt begränsad flygtrafik som döms ut från flera håll. Det är mark som i stället kan användas för att bygga nya bostäder. Samtidigt säger man att det saknas resurser för att upprätthålla flyglinjer i hela landet. Det här är en prioritering som är svår att förstå, fru talman.

Vi vet att Arlanda är Sveriges viktigaste flygplats. I ett läge där omvärlden blir alltmer osäker blir Arlandas roll ännu viktigare. Utredningen Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet pekar tydligt på behovet av att stärka kapaciteten, förbättra tillgängligheten och öka konkurrenskraften. I det här läget behöver politiken vara tydlig. Den ska stärka Arlanda, säkra flyglinjerna och prioritera rätt. I stället ser vi motsatsen.

Vi socialdemokrater har en annan linje. Vi menar att staten måste ta ett större ansvar. Tillgängligheten måste säkras i hela landet. Flyget ska vara en del av både tillväxt och klimatomställning. För framtidens flyg handlar det inte om att avveckla utan om att ställa om till elflyg, hållbara bränslen och ny teknik. Vi behöver inte gå längre än till Norge för att hitta goda exempel när det gäller statens och samhällets ansvar. Där tar staten ett tydligare ansvar, säkrar de regionala flyglinjerna och ser flyget som en viktig infrastruktur.

Fru talman! I en tid av kris prövas politiken. När flyget enligt Trafikanalys redan försvagas är det inte läge att dra ned ytterligare. Därför är min fråga till regeringspartierna men också till Sverigedemokraterna: Hur ska Sverige hålla ihop om tillgängligheten fortsätter att försämras?

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att flyget inte är en särfråga. Flyget är en del av hur Sverige fungerar. Det handlar om att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Det handlar om att företag ska kunna investera och växa. Det handlar om att Sverige ska vara öppet mot omvärlden. När marknaden inte klarar av detta måste staten kliva fram.

(Applåder)