Fru talman! Jag står bakom utskottets förslag i betänkandet och yrkar avslag på alla reservationer.

Fru talman! Dagens värld är global. Människor flyttar, familjer sprids över kontinenter och varor och tjänster färdas över hela jordklotet. För att detta ska fungera krävs effektiva transporter över långa avstånd, och då är flyget oumbärligt, både i dag och i framtiden. För ett exportberoende land som Sverige som ligger långt från många av världens stora marknader är flyget särskilt viktigt. Om vi vill behålla och stärka vår konkurrenskraft måste vi ha goda förutsättningar att delta i den globala ekonomin.

Även inom landets gränser är flyget avgörande, för Sverige är ett avlångt land med en glest spridd befolkning. Flyget möjliggör regional tillgänglighet, utveckling och sammanhållning till en förhållandevis låg samhällsekonomisk kostnad. Det utgör en viktig del av kollektivtrafiken och skapar förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i hela landet.

Fru talman! Låt oss börja debatten med att blicka tillbaka på nedmonteringen av flyget. Under 2014–2022 fördes en politik av de rödgröna regeringarna där flyget systematiskt motarbetades. Begreppet flygskam normaliserades, flygskatten infördes, investeringar uteblev och viktiga flygplatser ifrågasattes eller lades ned. Detta skedde alltså i ett land som redan har sämre geografiska förutsättningar än många andra europeiska länder. Konsekvenserna lät inte vänta på sig.

Sedan kom pandemin och slog undan benen för hela flygbranschen. Efterfrågan kollapsade, linjer lades ned och ekonomin för både flygbolag och flygplatser försämrades dramatiskt.

Det är allvarligt att återhämtningen i Sverige har varit mycket svagare än i jämförbara länder. I dag ser vi att Sverige har tappat en mycket stor del av sin internationella tillgänglighet, och inrikesflyget ligger långt under nivåerna före pandemin. Totalt handlar det om miljontals uteblivna resenärer och miljardbelopp i förlorade intäkter. Ackumulerat har tiotals miljarder kronor försvunnit ur flygets finansiering.

Fru talman! Man kan inte gå vidare utan att fråga oppositionen: Grattis! Ni ville slå sönder vår flygindustri och flygplatsinfrastruktur med flygskam och flygskatt, och ni lyckades med det. Är ni nöjda nu?

Fru talman! Nuvarande regering har tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om kursen för flyget. Vi har gått från att straffa flyget till att stärka det. Den kanske viktigaste reformen är att flygskatten avskaffades den 1 juli 2025. Det har gjort Sverige mer attraktivt och förbättrat tillgängligheten i hela landet.

Vi har också ökat det statliga driftstödet till regionala flygplatser kraftigt, från drygt 100 miljoner kronor till över 500 miljoner kronor per år. Det innebär att staten nu kan täcka upp till 75 procent av underskotten.

Stödet till beredskapsflygplatser har samtidigt förstärkts. Detta är avgörande inte bara för civilt flyg utan också för totalförsvaret, ambulansflyg och krisberedskap.

Regeringen har dessutom gett uppdrag om att utreda fler beredskapsflygplatser, tillfört över en miljard kronor till säkerhetskontroller, eller så kallad GAS,

påbörjat en översyn av statens roll i flygplatsinfrastrukturen och stärkt arbetet med hållbara flygbränslen, där produktion nu sker i Sverige.

Vi ser också satsningar på framtiden: elflyg, hållbara drivmedel och bättre kopplingar mellan flyg och järnväg.

Men, fru talman, låt oss vara ärliga. Trots dessa satsningar är läget fortfarande allvarligt. Inrikesflyget har inte återhämtat sig, flygplatser går på knäna och Sverige har tappat mer tillgänglighet än något annat land i EU. Samtidigt pressas branschen av nya faktorer, som kraftigt ökade bränslepriser till följd av kriget i Mellanöstern, geopolitisk oro, svag krona och risk för kraftigt ökade kostnader i och med nya EU-regelverk. Det finns en uppenbar risk för en negativ spiral där minskad efterfrågan leder till färre linjer, sämre tillgänglighet och ännu svagare ekonomi.

Fru talman! Oavsett valresultat måste Sverige ta ett samlat grepp om flygets framtid. Det handlar om att säkerställa ett konkurrenskraftigt och hållbart flyg. Flyget måste användas, för utan efterfrågan försvinner linjerna. Kostnaderna måste vara rimliga; Sverige kan inte ha högre avgifter än våra konkurrentländer.

Hållbarhetsarbetet måste vara effektivt. Flyget ska ställa om, men genom teknik och hållbara bränslen, inte genom att begränsa resandet där det behövs. Vi måste skala upp produktionen av hållbara flygbränslen och ny teknik. Här finns en möjlighet för Sverige att ligga i framkant.

Vi måste också säkra kompetensförsörjningen. Utan piloter, flygtekniker och flygledare stannar flyget. Vi måste även vårda infrastrukturen. Flygplatser är inte bara kommersiella anläggningar; de är en del av vårt transportsystem, vår sjukvård och vårt totalförsvar.

Fru talman! En särskilt viktig fråga är statens ansvar för flyget och Sveriges flygplatsinfrastruktur. I dag saknas ett tydligt helhetsgrepp, och ingen aktör har fullt systemansvar för flyget. Detta behöver förändras. Vi måste också vara försiktiga med nya kostnadsdrivande beslut. I rådande läge är det sista flyget behöver ännu fler pålagor.

Fru talman! Jag representerar Västsverige och vill därmed särskilt lyfta vikten av Göteborg Landvetter Airport. Landvetter är en avgörande hubb för Västsverige, en region som står för en mycket stor del av Sveriges industriella produktion, export och innovation.

När tillgängligheten till och från Landvetter försämras påverkar det inte bara resenärer utan också investeringar, företagsetableringar och jobb. Rapporter visar att tappet i internationella direktlinjer och försämrad tillgänglighet riskerar att hämma tillväxten i hela regionen. Detta är inte ett regionalt problem; det är ett nationellt problem, enligt min uppfattning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återigen betona att flyget inte bara är ett transportslag. Det är en grundläggande del av Sveriges infrastruktur, konkurrenskraft och beredskap. När kostnaderna nu ökar och osäkerheten i omvärlden tilltar måste politiken vara ansvarsfull.

Jag har två tydliga medskick till den kommande regeringen efter valet 2026.

För det första: Flygskatten bör aldrig återinföras.

För det andra: Resepolicyer ska vara färdmedelsneutrala både i offentliga och i privata verksamheter.

Detta är avgörande för att säkerställa att Sverige även i framtiden är ett land som hänger ihop och som är öppet mot världen.

(Applåder)