Fru talman! Sverige är i grunden en kunskapsnation. Vår välfärd, vår konkurrenskraft och vår förmåga att möta framtidens stora utmaningar bygger på att vi har en stark utbildning och en stark forskning och att de två hänger ihop. Universitet och högskolor är därför inte bara utbildningsinstitutioner eller forskningsmiljöer var för sig utan bärande delar av hela vårt samhällsbygge.

Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandena om utbildning och forskning samt avslag på samtliga reservationer, fru talman.

Kärnan i både högre utbildning och forskning är kvalitet, och kvalitet förutsätter frihet. Sverige har en lång tradition av akademisk frihet och institutionell självständighet. Universitet och högskolor ska fatta egna beslut om forskningens inriktning och utbildningarnas utformning. Det är just denna frihet som gör att kunskap kan växa, prövas och utvecklas.

Frihet måste dock alltid kombineras med ansvar. Lärosätena har ett ansvar att använda samhällets resurser väl och att bidra till Sveriges kompetensförsörjning. Regeringens arbete med att utveckla styrningen av sektorn handlar därför om att hitta rätt balans mellan frihet, ansvar och kvalitet.

Fru talman! Utbildning och forskning är två sidor av samma mynt. Forskning av hög kvalitet stärker utbildningen, och utbildning av hög kvalitet lägger grunden för framtidens forskning. När studenter möter aktuell forskning i undervisningen och när de tränas i kritiskt tänkande och vetenskaplig metod bygger vi inte bara kunskap utan också ett starkt och livskraftigt samhälle.

Vi måste dock även vara tydliga med en annan sak, nämligen att högre utbildning i större utsträckning måste svara mot arbetsmarknadens behov. Sverige står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Näringslivet, industrin och välfärden efterfrågar högutbildad arbetskraft inom en rad områden; det handlar om ingenjörer, om tekniker och om kompetens inom digitalisering och artificiell intelligens, liksom om avancerad kompetens kopplad till den gröna industrins omställning och vårdens utveckling.

I dag ser vi en paradox, fru talman: Samtidigt som företag, industri och välfärd skriker efter kompetens inom teknik, AI, vård och den gröna omställningen har vi akademiker som står utan arbete. Det är inte hållbart. En viktig förklaring är att alltför många utbildningar inte är tillräckligt kopplade till arbetsmarknadens efterfrågan. Studenter utbildas inom områden där möjligheterna till arbete är begränsade – samtidigt som det råder kompetensbrist inom andra. Detta är inte ett misslyckande för individen utan ett systemproblem.

Därför behöver vi stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Det handlar inte om att politiken ska detaljstyra varje utbildningsplats utan om att skapa en bättre samverkan mellan stat, lärosäten och arbetsliv och att ge studenter bättre information om arbetsmarknadens behov.

Vi måste också värna kunskapskraven, fru talman. Högre utbildning bygger på att studenter har goda förkunskaper och kan tillgodogöra sig studier på akademisk nivå. Att sänka kraven vore att svika studenterna. Att upprätthålla kraven är att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar att lyckas både under studietiden och i arbetslivet. Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass.

Fru talman! Vi lever i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet. Frågor om säkerhet, strategisk kunskap och ansvarsfull internationalisering blir allt viktigare. Den internationella dimensionen är central både för utbildning och för forskning, och svensk forskning och högre utbildning är i hög grad internationell. Vi har omfattande forskningssamarbeten inom EU, inte minst genom program som Horizon Europe. Svenska lärosäten deltar i internationella nätverk, gemensamma utbildningsprogram och utbytesverksamhet. Samarbeten med andra länder, fru talman, är avgörande för kvaliteten och för Sveriges ställning som kunskapsnation.

Regeringen har lagt fast en tydlig inriktning för forskningspolitiken. Den vilar på tre grundpelare: excellens, internationalisering och innovation. Sverige ska inte nöja sig med att bara vara bra, utan vi ska vara ledande. Det kräver långsiktiga investeringar i forskning av högsta kvalitet för att vi fortsatt ska vara en attraktiv kunskapsnation där forskare från hela världen vill verka.

Internationalisering måste också ske ansvarsfullt. Lärosätena arbetar i dag mer aktivt med säkerhetsfrågor, till exempel i samarbeten inom känsliga teknikområden. Vi arbetar fokuserat för att underlätta etableringen av internationell kompetens. Det handlar bland annat om kortare handläggningstider och mer effektiva processer för uppehålls- och arbetstillstånd för forskare, doktorander och högkvalificerad arbetskraft.

Vi har också ett tydligare fokus på goda anställningsvillkor i akademin, inte minst för forskare och doktorander. Det handlar om att motverka otrygga visstidsanställningar och stärka meriteringssystemen så att fler kan se en långsiktig karriär inom akademin.

Fru talman! Forskningen ska omsättas i innovation, jobb, företagande och lösningar på samhällsproblem. Regeringen gör viktiga satsningar på den fria, nyfikenhetsdrivna forskningen. Det är avgörande eftersom många av de största genombrotten växer fram just där, i det som inte alltid kan planeras eller styras. Här görs satsningar inom strategiskt viktiga områden såsom artificiell intelligens, hälso- och cancerforskning, klimat och hållbart samhällsbyggande samt ny teknik. Det visar på en politik som kombinerar bredd med riktning och som stärker både vår konkurrenskraft och vårt samhälle.

För oss kristdemokrater är det också avgörande att kunskapen kommer hela samhället till del. Det gäller inte minst den praktiknära forskningen inom skola, vård och socialt arbete, där forskningen möter människors vardag och gör konkret skillnad. Här handlar det om att stärka det som fungerar. Vi behöver mer evidensbaserad kunskap om vilka metoder som faktiskt ger resultat i klassrummet, i vården och i det sociala arbetet. Forskning ska inte bara ska vara relevant utan också systematiskt prövad, utvärderad och möjlig att omsätta i praktiken.

Fru talman! Sammanfattningsvis verkar vi för starka universitet och högskolor där utbildning och forskning går hand i hand, där kvaliteten sätts främst, där frihet och ansvar balanseras och där kunskap omsätts i utveckling för hela samhället. Nu bygger vi ett Sverige där kunskap, bildning och forskning står starka.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)