Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av Produktivitetskommissionens bedömning att LOV inte fungerar i primärvården samt om jag och regeringen är beredda att avskaffa eller göra det frivilligt för regionerna att tillämpa LOV i primärvården för att minska risken för fusk, felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet.

Först och främst vill jag poängtera det vi alla är överens om, nämligen att kriminella och oseriösa aktörer inte ska kunna sko sig på vår välfärd. Regeringens arbete med att bekämpa välfärdsbrotten, vilket inbegriper att motverka såväl felaktiga utbetalningar som att kriminella själva bedriver välfärdsverksamhet, har hög prioritet.

Regionerna är skyldiga att inrätta valfrihetssystem i form av vårdvalssystem för den primärvård som de ansvarar för. I sin egenskap av sjukvårdshuvudman bestämmer varje region om den närmare utformningen av vårdvalssystem inom primärvården utifrån de lokala förutsättningarna. Tillämpliga lagar, till exempel hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och upphandlingslagstiftningen, ska beaktas.

I utarbetandet och uppföljningen av villkoren för privata aktörer som utför vård på uppdrag av regionen är det avgörande att dessa utformas så att regionen kan leva upp till sitt ansvar att erbjuda primärvård enligt hälso och sjukvårdslagen. Det bör också understrykas att regionernas huvudmannaansvar för hälso- och sjukvården alltid kvarstår. Det kan inte överföras till privata aktörer.

Vårdgivare är skyldiga att följa gällande rätt och ska kunna garantera patientsäkerheten oavsett om hälso- och sjukvården bedrivs i offentlig eller privat regi. Regeringen har initierat flera förslag som begränsar kriminella aktörers möjligheter att etablera sig inom välfärden. Det är viktigt att uppnå en balans mellan intresset av att å ena sidan skydda välfärden från kriminella aktörer och å andra sidan undvika att man onödigt försvårar för seriösa aktörer att etablera sig och bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bedriver ett viktigt arbete för att identifiera och motverka oseriösa och kriminella verksamheter inom hälso- och sjukvården. För att ytterligare förbättra Ivos förutsättningar att genomföra detta arbete och samtidigt tillgodose en ändamålsenlig tillsyn i enlighet med sitt uppdrag beslutade regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att förstärka myndighetens anslag med ytterligare 95,4 miljoner kronor för 2026, 144,2 miljoner för 2027 och 192,6 miljoner kronor för 2028.

Regeringen tillsatte under våren 2025 en utredning som ska se över vilka insatser som behövs för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottsligheten inom hälso- och sjukvården (S 2025:03). Utredningen ska bland annat analysera och ta ställning till om det bör införas tillståndsprövning, inklusive ägar- och ledningsprövning, inom de delar av hälso- och sjukvården som i dag inte omfattas av tillståndsplikt, kartlägga regionernas möjlighet att ta del av information från privata vårdgivare och ta ställning till om det bör införas en uppgiftsskyldighet för privata vårdgivare gentemot regionerna. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 12 oktober 2026.

Den 12 mars 2026 överlämnade regeringen propositionen Förenklad leverantörskontroll vid upphandling (prop. 2025/26:177). I propositionen föreslås att bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, i huvudsak även ska gälla vid uteslutning av sökande i lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV.

En upphandlande myndighet ska därmed, med ett fåtal undantag, få utesluta en sökande på de direktivstyrda uteslutningsgrunder som följer av LOU. Ändringarna innebär att grunderna för när en leverantör kan uteslutas inte kommer att skilja sig åt beroende på om den aktuella tjänsten upphandlas eller tillhandahålls i ett valfrihetssystem. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I sammanhanget kan nämnas att Konkurrensverket, på uppdrag av regeringen, har lämnat förslag som syftar till att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystem. Rapporten är remitterad, och sista svarsdag är den 17 maj. Regeringen har även tagit emot Konkurrensverkets förslag för att öka kvaliteten i offentliga kontrakt, och förslagen bereds på Regeringskansliet.

I oktober 2025 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen Behovsstyrd vård (S 2024:05). Utredaren ska utöver det tidigare uppdraget bland annat analysera och lämna förslag på hur statens styrning ska stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Slutbetänkandet ska överlämnas till regeringen senast den 18 juni 2026.

Regeringen tog emot slutbetänkandet från Produktivitetskommissionen (SOU 2025:96) den 1 oktober 2025, och betänkandet var ute på remiss till och med den 4 februari 2026. Svaren från remissinstanserna bereds just nu på Regeringskansliet.