Fru talman! Clara Aranda har frågat mig om jag avser att vidta särskilda insatser riktade till de elevgrupper som enligt Forum för levande historias rapport Unga tycker om andra uppvisar mer negativa attityder till minoritetsgrupper, däribland elever som identifierar sig som muslimer, i syfte att motverka intolerans och för att skapa en mer inkluderande skolmiljö. Ledamoten har också frågat mig med vilka åtgärder jag ämnar se till att våra skolor har de verktyg som är nödvändiga för att hantera och förebygga konspirationsteorier, särskilt de som rör minoritetsgruppen judar, då rapporten tydligt visar att den judiska gruppen är väldigt utsatt. Ledamoten har även frågat mig vilka konkreta och långsiktiga insatser jag avser att vidta för att stärka tryggheten i skolan mot bakgrund av den påtagliga ökningen av mobbning, hot och fysiskt våld och hur jag avser att säkerställa att särskilt utsatta elevgrupper ska få det stöd som krävs.

Först och främst vill jag understryka att jag ser allvarligt på att studien visar att de negativa attityderna mot alla studerade grupper som kan jämföras över tid har ökat och att utsattheten för att bli allvarligt retad, hotad eller slagen har ökat.

Skolan har enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om någon blir utsatt är det skolans skyldighet att agera. Att elever är trygga är avgörande för att de ska må bra och lyckas i skolan.

Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har vi vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att kunna agera vid kränkningar, hot och trakasserier. Det gäller bland annat insatser för att motverka förekomsten av antisemitism i skolväsendet, till exempel utifrån regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige. Även regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott omfattar åtgärder mot antisemitism och rasism samt arbete för att ingen elev oavsett bakgrund ska känna sig otrygg i skolan. Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia i uppdrag att genomföra spridningsaktiviteter och följa upp verktyget Demokratistegen för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och annan vuxenutbildning.

När det gäller att motverka desinformation och konspirationsteorier har Mediemyndigheten under flera år tagit fram kunskap och stöd som rör barns och ungas utsatthet för rasism och intolerans på nätet. Mediemyndigheten har nyligen fått i uppdrag att stärka medie- och informationskunnigheten och öka kunskapen om AI genom insatser under 2026–2028.

Det behövs en kulturförflyttning i skolan. Skolan måste agera kraftfullt gentemot elever som kränker, hotar, använder våld eller agerar störande – både för dessa elevers skull och för andra elevers bästa. Det behöver vara tydligt vilka konsekvenser som följer om någon bryter mot reglerna. Regeringen föreslår därför ändringar i skollagen i lagrådsremissen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Bland annat förtydligas huvudmannens och rektorns ansvar för trygghet och studiero. Regeringen föreslår också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser om en elev bryter mot dessa regler.