Fru talman! I dag debatterar vi sjöfarten, ett mycket viktigt trafikslag. Många har betonat sjöfartens betydelse här i dag. Alla partier uttrycker också en vilja att stärka sjöfartens förutsättningar och konkurrenskraft.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder den här mandatperioden. Men det finns en fråga som regeringen inte hanterat, och det är Sjöfartsverkets finansiering och organisering. Där finns inga förslag från regeringen. Det är ingen liten fråga i sammanhanget. Tvärtom är det en nyckelfråga för sjöfarten, en riktig knäckfråga. Det är också en fråga som är utredd. Men utredningen, som innehåller flera skarpa förslag, har legat på regeringens bord sedan februari 2023, alltså i mer än tre år. Det är ett underbetyg för Tidöpartierna att man inte har lyckats, eller velat, hantera den frågan.

Sjöfartsverket är i dag organiserat som ett affärsverk med avkastningskrav och finansieras till 70 procent av avgifter, i huvudsak farledsavgifter och lotsavgifter. Sjöfartsverkets förutsättningar är därför tätt sammankopplade med sjöfartens förutsättningar. Det hänger verkligen ihop.

Vänsterpartiet har sedan länge flera förslag för att hantera detta. Vi säger: Gör om Sjöfartsverket från ett affärsverk med avkastningskrav till en förvaltningsmyndighet utan avkastningskrav.

Ta också ett ordentligt omtag kring den statliga finansieringen. Höj anslag som inte räknats upp på väldigt länge, och indexera också anslagen så att de inte urholkas över tid.

Jobba med långsiktighet i stället för den kortsiktiga ryckighet som nu präglar statens åtagande. Inför också ett anslag med full kostnadstäckning för drift och underhåll av isbrytare.

Det är några av de förslag som vi lägger fram på området och som sammantaget skulle göra stor skillnad, och då inte bara för Sjöfartsverket utan för sjöfarten i stort.

Fru talman! I förra årets sjöfartsdebatt lyfte vi från Vänsterpartiet fram Gotlandstrafiken. Nu gör vi det igen. Färjetrafiken är Gotlands landsväg till fastlandet och det viktigaste transportsättet för gods- och persontransporter till och från Gotland.

Färjetrafiken måste bygga på täta turer, korta restider och låga, förutsägbara priser. Alla de här sakerna måste finnas på plats samtidigt. Det gör de inte i dag. Därmed brister också staten – och regeringen – i sitt ansvar för en fungerande tillgänglighet. Tillgänglighet handlar inte bara om att det ska vara fysiskt möjligt att transportera sig. Det måste också vara praktiskt möjligt. I dag är priserna i färjetrafiken så höga att de blir ett hinder som väldigt påtagligt försämrar och begränsar tillgängligheten.

Nya siffror kom häromdagen som visar att var femte gotlänning har övervägt att flytta och lämna Gotland. Det är 52 procent som reser betydligt mindre än vad de hade önskat och behövt, och 11 procent av gotlänningarna reser inte alls. Det är oerhört alarmerande siffror som vi här inne måste ta på största allvar.

Förra sjöfartsdebatten var i juni, och nu står vi här och lyfter fram färjetrafiken igen. Det är en fråga som har varit uppe till debatt i kammaren många gånger. Den har också tagits upp i trafikutskottet och nu senast i finansutskottet. Det har anordnats seminarier, manifestationer och namninsamlingar. Mycket har hänt i den här frågan, och samtidigt alldeles för lite.

Tiden går, och de höga färjepriserna består. Gotland och gotlänningarna kommer i kläm. Inte heller det nya färjeavtalet som gäller från 2027 kommer med den förändring som behövs. Priserna kommer fortsatt att vara både oförutsägbara och för höga.

Här behövs det åtgärder på både kort och lång sikt. Här och nu behövs en kompensation. Vänsterpartiet har i flera år budgeterat en årlig kompensation i enlighet med vad Region Gotland har begärt för att kunna pressa ned färjepriserna. Nu förväntar vi oss att regeringen gör detsamma i vårändringsbudgeten.

I februari, efter att frågan var uppe i finansutskottet, utlovade Moderaterna att en årlig kompensation om 250 miljoner ska komma på plats från och med 2026, alltså i vårändringsbudgeten. Enligt finansutskottets ordförande behövs den för att ordentligt få ned priserna för gotlänningarna. Nu är det upp till bevis. Vi väntar, och Gotland väntar. Svik inte, utan riv den ekonomiska muren mot fastlandet och ta ansvar för en fungerande tillgänglighet för Gotland!

Fru talman! Som jag sa inledningsvis är det viktigt att stärka sjöfartens förutsättningar. Det behövs. Godsvolymerna i svenska hamnar har ökat jämfört med förra året men ligger fortfarande på en nivå som är lägre än vad de var före pandemin.

Sjöfarten har en viktig roll i omställningen till ett transporteffektivt samhälle där vi klarar våra klimatmål, men då behöver också sjöfarten ställa om. Från branschen efterfrågas ett klimatkliv för sjöfarten för att påskynda och underlätta omställningen.

Från Vänsterpartiet tycker vi att det här är ett intressant förslag som behöver utredas. Vi vill också se åtgärder för att öka andelen fossilfria drivmedel inom sjöfarten och ett investeringsstöd med statlig medfinansiering för grön teknikutveckling.

Fru talman! Vad avslutningsvis gäller sjöfartens konkurrenskraft måste den bygga på goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Stärkt konkurrenskraft byggs inte genom försämrade villkor. Det är viktigt. Sverige har anslutit till ILO:s sjöarbetskonvention, och det förpliktar. Sverige har ett ansvar för att säkerställa att konventionens regler om arbetsförhållanden följs.

Från Vänsterpartiet är vi också, precis som övriga partier, angelägna om en ökad andel svenskflaggade fartyg. Men då behöver vi säkerställa att vi i takt med att andelen svenskflaggade fartyg ökar också ser en ökande andel svensk sjöpersonal. Det behövs för att säkra kompetensförsörjningen, men också för att säkerställa att Sverige har en robust sjöfart där det finns kapacitet att bemanna fartygen också i en krissituation.

Siffrorna visar så här långt att de inflaggade fartygen har resulterat i ett begränsat antal arbetstillfällen för svensk sjöpersonal. Det här är en fråga som verkligen behöver fokus framåt, vilket också Mattias Ottosson har redogjort för i ett tidigare replikskifte på ett bra sätt.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 19.

(Applåder)