Fru talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande om folkrätt, inklusive mänskliga rättigheter. För Sverige är detta inte bara principiella frågor. Respekten för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och den internationella rättsordningen har direkt betydelse för vår säkerhet och för stabiliteten i vår omvärld och vårt närområde. När internationella regler urholkas, när övergrepp inte får konsekvenser och när auktoritära regimer tillåts att flytta fram sina positioner påverkar det också svenska intressen.

Därför är det också en viktig utgångspunkt att utskottet slår fast att folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik och att en internationell ordning där FN-stadgan respekteras är avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen.

För Sverige, liksom för de övriga nordiska länderna, är detta särskilt viktigt. Vi är små stater som inte kan luta oss enbart mot tyngd, storlek eller maktpolitik för att hävda våra intressen. Just därför är vi beroende av en stabil och förutsägbar internationell ordning där regler gäller, där gränser respekteras och där även mindre länder kan göra sin röst hörd. Det är en linje som vi sverigedemokrater står bakom.

Fru talman! De internationella domstolarna har en viktig funktion för att upprätthålla folkrätten och den internationella rättsordningen. Internationella domstolen och Internationella brottmålsdomstolen är centrala för att motverka straffrihet och säkerställa att grova övergrepp kan prövas rättsligt. Sverige ska därför värna deras självständighet och integritet.

Ansvarsutkrävande är en central del av en fungerande internationell rättsordning. Om övergrepp inte dokumenteras, om förövare inte ställs till svars och om brott lämnas utan konsekvenser undergrävs den internationella rättsordningen. Sverige bör därför fortsätta att arbeta brett i olika forum för att främja ansvarsutkrävande.

När det gäller internationella domstolar bör Sveriges hållning vara tydlig och principfast. Den internationella rättsordningen förutsätter att anslutna stater lever upp till sina åtaganden och samarbetar med domstolarna. Samtidigt måste vi vara vaksamma mot politisering som riskerar att försvaga domstolarnas legitimitet och undergräva förtroendet för deras uppdrag.

Fru talman! När det gäller de mänskliga rättigheterna finns det en fråga som förtjänar särskild uppmärksamhet, och det är religionsfriheten. I betänkandet konstateras att diskrimineringen, trakasserierna och våldet kopplat till människors religiösa och icke-religiösa identiteter har ökat i takt med den globala tillbakagången för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Religiösa minoriteter i många delar av världen lever under stark press och inte sällan under direkt hot om våld, förföljelse och diskriminerande lagstiftning.

Det är viktigt att utskottet inte stannar vid allmänna formuleringar utan också uttryckligen konstaterar att kristna i dag utgör en särskilt förföljd religiös grupp i världen. Regeringens arbete med att uppmärksamma detta i FN och EU är därför viktigt, inte minst för att tydligt visa stöd för kristna minoriteter runt om i världen.

Detta ligger också nära en motion från Sverigedemokraterna som behandlas i betänkandet. Där lyfter vi fram behovet av att Sverige tydligt visar sitt stöd för kristna som utsätts för våld, förföljelse eller förtryck samt att grundläggande fri- och rättigheter ska garanteras för kristna och andra minoriteter. Även om motionens yrkanden avstyrks bekräftas det i betänkandet samtidigt att problemet är verkligt och allvarligt.

Fru talman! Religionsfrihet är en grundläggande fri- och rättighet. Rätten att tro, att inte tro, att byta tro och att utöva sin tro utan hot eller tvång är en central del av ett fritt samhälle. Denna rätt har också ett tydligt skydd i internationella konventioner.

När kristna i olika delar av världen utsätts för våld, hot, diskriminerande lagar, attacker mot kyrkor eller repression från staten är det inte bara ett angrepp på en religiös grupp utan också ett angrepp på en grundläggande mänsklig frihet. Därför måste Sverige inta en tydlig hållning. Religionsfrihet kan inte stanna vid allmänna formuleringar utan måste också försvaras i praktisk politik.

Detta innebär att Sverige i FN, EU och andra internationella sammanhang ska vara tydligt mot regeringar som inte skyddar religiösa minoriteter. Det innebär också att vi från Sveriges sida inte ska vara rädda för att särskilt lyfta fram kristnas utsatthet när den är dokumenterad och återkommande.

Fru talman! Betänkandet tar även upp andra viktiga rättighetsfrågor. Till exempel avvisas dödsstraffet – med rätta – som oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter.

Betänkandet tar också upp den allvarliga situationen i Kina. Mot bakgrund av rapporter om omfattande människorättskränkningar behöver Sverige fortsätta att ta upp frågan tydligt, både bilateralt och i multilaterala sammanhang. Här behövs också en stark och gemensam europeisk linje. Det gäller exempelvis Hongkong, där det demokratiska utrymmet har minskat kraftigt och inskränkningarna av individers fri- och rättigheter har blivit allt fler.

Yttrandefriheten är grundläggande i detta sammanhang, inte minst därför att den också är en förutsättning för andra fri- och rättigheter, däribland religionsfriheten.

I det här sammanhanget finns det också skäl att beröra frågan om ekocid. Omfattande och avsiktlig miljöförstörelse i samband med krig, konflikter eller statligt förtryck kan få förödande konsekvenser för både människor, samhällen och framtida generationer. När natur, livsmiljöer och försörjningsmöjligheter slås sönder i stor skala är det inte bara en miljöfråga utan också en fråga om ansvar, rätt och mänsklig säkerhet. Detta är en diskussion som sannolikt kommer att bli allt viktigare framöver.

Fru talman! Sammantaget innehåller betänkandet flera viktiga ställningstaganden. Folkrätten beskrivs med rätta som en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. De internationella domstolarnas självständighet ska värnas. Vikten av ansvarsutkrävande lyfts fram. Religionsfriheten ges en central plats. I betänkandet konstateras också uttryckligen att kristna i dag utgör en särskilt förföljd religiös grupp och att regeringen bör fortsätta att uppmärksamma detta i FN och EU.

Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag i betänkandet. Sverige behöver en tydlig och principfast linje som försvarar folkrätten och den internationella rättsordningen, som värnar internationella domstolars oberoende och som slår fast att övergrepp måste få konsekvenser. Det är också en linje där Sverige tydligt står upp för religionsfriheten och för kristna och andra minoriteter som utsätts för våld, förföljelse och förtryck.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.