Fru talman! Först vill jag markera att jag står bakom alla S-reservationer. Jag väljer dock att yrka bifall till reservationerna 5, 17 och 43.
Vi lever nu i en tid av stor osäkerhet. Vi har krig i Ukraina. Vi har krig i Mellanöstern. Vi har olika typer av aktiviteter som ständigt pågår och som hotar svensk säkerhet och svensk suveränitet. Det är i det ljuset denna debatt genomförs.
Vi har också ett pågående arbete i Försvarsberedningen.
Jag vill lyfta fram några viktiga saker som behöver göras. Vi behöver förstärka vår militära närvaro på Gotland. Utöver det regemente som vi tidigare har etablerat behöver vi också etablera en amfibiebataljon. Vi behöver också etablera brigadluftvärn på Gotland.
Gotland är ett strategiskt mål. Gotland kan också vara en ö där främmande makt kan utöva utpressning. Från rysk synpunkt är Gotland en väldigt viktig ö utifrån möjligheten att dominera Östersjön och försvåra för Natos olika typer av operationer och transporter. Om någon har fått fotfäste på Gotland innebär det också stor risk för svenskt fastland, finskt fastland och Baltikum. Det är alltså väldigt viktigt att ha starkare försvarsrepresentation där.
Luftvärnet i Sverige måste också förstärkas. Vi har i dag inte tillräckligt med luftvärn för det basskydd och det befolkningsskydd som är nödvändigt. Visserligen har det presenterats luftvärnssatsningar från regeringens sida, men de täcker inte i det långa loppet upp det som krävs. De klarar en liten del av behovet. Detta är också en viktig punkt vi bör fundera på inför framtiden.
Territorialförsvarsförband är nödvändiga men finns inte med i de beslut som har fattats här i riksdagen. Ska vi kunna klara att skydda vårt territorium och skydda transporter genom Sverige, framför allt ur ett värdlandsstödsperspektiv och för att Natos planering ska kunna fungera, krävs det territorialförband som kan skydda militära transporter med materiel och med stridande personal.
Vi måste också se över hur vi klarar att skydda fartygstransporter över Östersjön mot Finland och fartygstransporter från svenskt fastland till Baltikum.
Detta är punkter som är nödvändiga för att logistiken ska kunna fungera, vilket är nödvändigt i en kris- eller krigssituation. Ett krav från vår sida är alltså att inrätta territorialförsvarsförband för att klara skyddet av försörjningslinjer och logistik.
Två nya armébrigader behöver vi redan nu uttala att vi vill fortsätta med, efter att vi har byggt upp de fyra som är planerade i det försvarsbeslut som redan är taget. De ska vara levererade till 2030, men fyra armébrigader räcker inte för att klara skyddet av Sverige och det som är nödvändigt i förhållande till hjälp och stöd i annat Natoterritorium.
Vi har i dag ett åtagande i Lettland, och vi har en stabsposition i norra Finland i Forward Land Forces. Det innebär också att vi i vår planering kommer att avsätta stora resurser för att klara försvaret i norra Finland. Det kräver en större armé, men det kräver också att vi utökar antalet värnpliktiga. Det finns i dag ett beslut om 10 000 till 2030. Det kommer inte att räcka för att klara de behov som vi kommer att ha. Vårt långsiktiga mål måste vara 20 000 för att kunna upprätthålla en rimlig rotation i förbanden som vi skickar till andra delar av vårt närområde, klara att ersätta egna förluster och klara försvaret av svenskt fastland. De mål som vi hittills har byggt upp är inte tillräckliga utan måste utökas, och möjligheten att tidigarelägga en utökad värnplikt måste ses över.
Vi måste ha en starkare motståndskraft och ett starkare totalförsvar i Sverige. Det vi har gjort sedan försvarsbeslutet 2015, där vi gick från ett försvar baserat på internationella operationer till att börja bygga ett nationellt försvar, har inneburit mycket positiva framflyttningar av positioner och förändringar i svensk försvarsmakt, men det är inte tillräckligt. Motståndskraften måste bli större. Då måste vi se till helheten när det gäller våra framtida resurser för marinen och för stridsflyget.
Vi bör redan nu initiera en process för att beställa ytterligare en svensk ubåt. Östersjön är ett viktigt område där Sverige och Natosidan måste bygga upp en marin styrka så att vi får en dominerande position.
Ubåtsvapnet är i reell mening avskräckande för en eventuell fiende, och det är en strategisk fördel som vi ska använda oss av. Polen har sagt sig vara intresserat av att gå in i ett samarbete med Sverige om att beställa ubåtar. Det kan initiera att vi kan bygga upp en gemensam praktik, en gemensam ubåtsflotta, och det skulle vara en stor fördel när vi ser till helheten när det gäller agerandet i Östersjön.
Ubåtar är viktiga. Då ska vi komma ihåg att ubåtsvapnet är av riksdagen betraktat som ett svenskt säkerhetsintresse. Det gäller också för oss att slå vakt om våra kunskaper på området, våra utvecklingsmöjligheter på området och vår produktionsförmåga på området. Vi ska ha klart för oss att de ubåtar som Sverige producerar är världens bästa ubåtar för att agera under operativa förhållanden i bräckta vatten och i skärgårdsområden i Östersjön. Vi har alltså en resurs som ligger i framkant som vi ska vara rädda om och slå vakt om.
Vi måste också se till att vi har svensk rådighet över nästa generation stridsflyg. Det är mycket viktigt. Vi har under en mycket lång period byggt stridsflyg i ett samarbete mellan Saab och staten, och nu står vi i en situation där det utreds vilket alternativ vi ska välja inför framtiden när det gäller nästa generation stridsflyg efter Gripen E-systemet. Naturligtvis kan vi köpa från eller samarbeta med annat land, men det jag vill slå fast i dag, och som också bör fastställas i ett riksdagsbeslut, är att vi ska ha svensk rådighet över nästa generation stridsflyg. Det innebär i vår mening att Sverige också måste vara med och utveckla, utforma och producera nästa generation stridsflyg. Det är mycket viktigt.
Vi vill få en översyn av upphandlingen av försvarsmateriel så att vi i större utsträckning öppnar för direktupphandling från svensk industri. Vi måste använda oss av de resurser som en gång byggdes upp för att förse svensk försvarsmakt med försvarsmateriel. Vi måste hitta system för att i ökad utsträckning koppla ihop svenska staten och försvarsindustrin på området.
Det krävs också en nationell försvarsindustri som kan arbeta med frågorna. Hur försörjer vi svensk försvarsmakt med materiel? Hur klarar vi våra ansträngningar att hjälpa Ukraina?
Vi vill återuppta den verksamhet som tyvärr lades ned en gång i tiden, det vill säga inrätta en svensk myndighet för försvarsexport. Försvarsexporten är en viktig verksamhet, där vi bygger samarbeten med andra länder. Det kräver ordentliga och stora resurser för detta ändamål. Det är en bestämd erfarenhet jag har från mina år som försvarsminister.
I logik med det resonemang jag förde tidigare om kopplingen till svensk försvarsindustri vill jag öppna för att ha ett statligt delägande i olika försvarsindustriföretag. Det handlar inte om övertagande eller om majoritetsägande, utan det handlar framför allt om våra särskilda säkerhetsintressen, ubåtar och stridsflyg, och att koppla ihop direkt inflytande och ägande i Saab från statens sida.
Det är mycket jag skulle kunna gå igenom i dag, och tiden går. Utmaningarna att hantera det ryska hotet i Sverige innebär att vi måste fatta ordentliga beslut. Det finns ryskt ägande och intressen i näringsliv, i tomter, i fastigheter och i företag som gör sig gällande i det svenska samhället på olika sätt. Den uppgift jag har är att ryska ägarintressen i Sverige omfattar en omslutning på 12,8 miljarder kronor. Det finns stora deläganden av många personer med rysk bakgrund, och det finns ett nätverk som har intresse av att ha stödjepunkter i form av fastigheter och infrastruktur. Vi måste ha en lagstiftning som i princip innebär att vi stegvis kan avveckla detta. Mycket av detta är positioneringar från rysk underrättelsetjänst och i praktiken infiltration i det svenska samhället.
I Finland har man stärkt lagstiftningen väsentligt för att komma åt problemet. Sverige är inte i samma steglängd som Finland på området, och det är viktigt att åtgärda detta. Det ingår också i vårt förslag att ett sådant arbete ska genomföras.
Jag yrkar bifall till reservationerna 5, 17 och 43, och i övrigt står jag bakom alla S-reservationer.
(Applåder)