Fru talman! I dag debatterar vi Miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU13, som handlar om skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter och naturvård. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 9.

Naturvårdens uppgift är att skydda och förvalta värdefulla områden och arter samt att möta människans behov av att nyttja naturen och allt som naturen ger. Utifrån det är betänkandet brett och handlar om både miljöövervakning, områdesskydd, artskydd och invasiva främmande arter. Det handlar också om att skydda och restaurera livsmiljöer och om hantering av föroreningar.

Vi socialdemokrater är mycket oroade över de konsekvenser som regeringens beslut gällande nedskärningar i miljöbudgeten fått för naturvården och vårt svenska friluftsliv. Det är inte bara den biologiska mångfalden som hotas av regeringens beslut, utan även vårt rika och välutvecklade friluftsliv och kulturarv har försämrats avsevärt.

Fru talman! Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt, och det är en utveckling som borde oroa oss alla. Biologisk mångfald handlar inte bara om naturen i sig. Det är också en förutsättning för fungerande ekosystem, rent vatten, livsmedelsproduktion och vår förmåga att möta klimatförändringarna.

Ett av de växande hoten mot den biologiska mångfalden är spridningen av invasiva främmande arter. Invasiva arter kan orsaka mycket stora skador på ekosystem, jordbruk, skogsbruk och infrastruktur. De kan också påverka människors hälsa. När en invasiv art väl har etablerat sig blir den dessutom betydligt svårare och dyrare att bekämpa. Det är därför helt avgörande att arbetet sker tidigt, konsekvent och långsiktigt.

Mot den bakgrunden är det i grunden positivt att regeringen nu lägger fram lagstiftning som syftar till att begränsa spridningen av invasiva främmande arter. Regelverket behövs, men lagstiftning räcker inte om den inte följs av tillräckliga resurser och ett uthålligt arbete i praktiken. Här finns ett stort problem.

Sverigedemokraterna och regeringen har samtidigt genomfört omfattande nedskärningar i anslagen för att bekämpa invasiva främmande arter. År 2023 togs anslaget för bekämpning av invasiva främmande arter på land bort. Budgeten gick från 55 miljoner kronor 2022 till noll kronor året därpå. Forskningen pekar på att detta har bidragit till den ökade spridning vi nu ser.

Vi socialdemokrater vill i stället se ytterligare krafttag i arbetet mot invasiva främmande arter både på land och i vatten. I vår kommittémotion föreslår vi att arbetet ska stärkas och att myndigheter ska få bättre möjligheter att snabbt identifiera och i ett tidigt skede hantera nya invasiva arter. Det är betydligt billigare och mer effektivt att stoppa spridningen tidigt än att försöka bekämpa arter när de redan har fått stor spridning.

Vi är också tveksamma till regeringens förslag om att begränsa straffansvaret vid otillåten införsel av invasiva främmande arter till fall där uppsåt eller grov oaktsamhet föreligger. Redan i dag är det sällsynt att lagföring sker, och flera remissinstanser har därför påpekat att även oaktsamhetsbrott av normalgraden bör omfattas. Vi menar att både aktsamhetskravet och straffskalan bör ses över för att säkerställa att lagstiftningen på ett effektivt sätt bidrar till att förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Fru talman! Det här illustrerar också ett större problem i regeringens miljöpolitik, nämligen de omfattande nedskärningarna. Även om regeringen lägger fram lagförslag tar man samtidigt bort de resurser som krävs för att de ska fungera i praktiken.

Under den här mandatperioden har miljöbudgeten minskat kraftigt. Skötseln av värdefull natur har försämrats, och naturreservat, vandringsleder och lokala naturvårdsprojekt har fått mindre resurser. Riksrevisionen larmade under 2024 om att skötseln av våra mest värdefulla naturområden är eftersatt, och det är mycket allvarligt.

Naturvård handlar inte bara om att skydda arter och miljöer. Det handlar också om friluftsliv, regional utveckling och jobb i hela landet. Därför föreslår vi socialdemokrater att anslaget för skötsel av värdefull natur ska förstärkas med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens nivåer.

Vi vill också stärka skyddet av värdefull skog. Regeringen har under mandatperioden kraftigt minskat ersättningen till skogsägare vid formellt skydd av skog med nästan 70 procent. Det riskerar att bromsa arbetet med att bevara viktiga skogsmiljöer. Därför vill vi höja anslaget med 300 miljoner kronor mer än regeringen.

Fru talman! Nedskärningarna får konkreta konsekvenser i olika delar av landet. Ett tydligt exempel är kalkningen av försurade sjöar och vattendrag. Nu riskerar decennier av framgångsrikt naturvårdsarbete att gå förlorat till följd av regeringens nedskärningar.

Hemma i Västernorrland kalkas över hundra sjöar och många vattendrag varje år för att motverka försurning. Särskilt skyddsvärda vattendrag som Anundsjöån är helt beroende av kalkning. Det är ett arbete som har pågått sedan 1980-talet och som skyddar några av landets viktigaste bestånd av flodpärlmussla. Om kalkningen minskar riskerar dessa arter att slås ut.

Fru talman! Vi ser samma mönster inom flera områden: Kommuner och länsstyrelser larmar om minskade resurser till klimatanpassning, och arbetet med naturvård, invasiva arter och kalkning pressas tillbaka. Samtidigt har regeringen haft råd med omfattande skattesänkningar för dem med de högsta inkomsterna. Politik handlar om prioriteringar, och den här nedskärningspolitiken är både ineffektiv och kortsiktig. När regeringen och Sverigedemokraterna inte satsar på naturvård i dag blir problemen både dyrare och svårare att hantera i morgon.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill se en politik som tar hoten mot den biologiska mångfalden på allvar. Bekämpningen av invasiva främmande arter måste stärkas, naturvården måste få de resurser som krävs och våra mest värdefulla naturområden måste förvaltas långsiktigt och ansvarsfullt. Det handlar om ansvar, om rättvisa och om vilket samhälle vi vill lämna efter oss.

(Applåder)