Herr talman! Vi ser en mycket allvarlig händelseutveckling i Iran och en farlig spridning i den bredare regionen. Iran bär ett stort ansvar för den negativa utvecklingen och för säkerhetsrisker också i väst.

Regeringen har fördömt Irans attacker mot grannländer i Mellanöstern, och ytterligare regional eskalering måste undvikas. Situationen håller alltmer på att utvecklas till ett regionalt storkrig, vars konsekvenser på kort och lång sikt är mycket svåra att överblicka.

Hos många väcks nu förhoppningar om att detta ska kunna leda till ett mer demokratiskt Iran som lever i fred med grannar och omvärld. Samtidigt finns det betydande risker, som i värsta fall riskerar att leda till ökad regional instabilitet och kaos.

Sverige har under lång tid stått upp för det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga fri- och rättigheter. I detta ingår givetvis rätten att fritt uttrycka sina åsikter. Tillsammans med EU ser vi kontinuerligt över våra möjligheter att upprätthålla trycket på den iranska regimen. Ett viktigt steg var när EU den 19 februari beslutade att lista Irans islamiska revolutionsgarde, IRGC, under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Det har Sverige länge arbetat för. Det föregicks också av beslut om nya listningar av personer och enheter som varit inblandade i repressionen på olika sätt.

Ett annat exempel är att EU:s Iranpolitik skärptes kraftigt, bland annat med utökade sanktioner, efter repressionen av protesterna som följde på Mahsa Aminis död 2022.

Regeringen har tydligt fördömt det omfattande dödliga våld som riktats mot fredliga demonstranter och de storskaliga godtyckliga gripanden som följt i repressionens spår. Den iranska regimens skyldighet att respektera det iranska folkets rätt till yttrande- och mötesfrihet inklusive tillgång till information och internet underströks också när vi kallade upp Irans ambassadör den 14 januari. Sverige har även framfört det i multilaterala forum.

Var har regeringen varit? Det frågar interpellanten. Vi har i alla fall inte varit i Iran i slöja. Utöver allt det jag har redogjort för har vi kallat upp Irans ambassadör till UD ytterligare en gång, den 4 mars. Och vi verkar för ytterligare EU-sanktioner, bland annat under den särskilda regimen med anledning av MR-situationen i Iran. 19 listningar av 16 individer och 3 entiteter väntas antas vid FAC på måndag. Vi är också medförslagsställare till Bahrains säkerhetsrådsresolution om Iran.

Som jag sa i mitt första svar har vi också beslutat om ytterligare stöd till demokrati- och yttrandefrihetskämpar. Det distribueras via Sida. Men vi kan inte gå in i detalj på till vilka det går, eftersom det är mycket känsligt och också kan medföra risker för mottagarna. Men jag är av den bestämda uppfattningen att fler EU-länder borde stötta på det sätt som vi gör och har gjort.

Slutligen vill jag förtydliga att den här debattiden erbjöds initialt för denna debatt. Men tanken var att denna interpellationsdebatt skulle slås samman med en annan med liknande frågeställning. Eftersom den andra interpellanten inte kunde föreslog vi ett framtida datum. Men jag är glad att vi i alla fall kan ha den här debatten här i dag.