Herr talman! Den tid vi lever i är minst sagt turbulent och har så varit under en längre tid. Ända sedan pandemin har vi tillsammans med många andra länder kämpat på olika sätt. Människor har kämpat med både hälsa och ekonomi. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har haft väldigt hög inflation. Just nu har vi också en amerikansk administration som är väldigt oförutsägbar och påverkar oss på olika sätt.

I ett sådant läge är det självklart att ta ansvar – ta ansvar för den ekonomiska politiken här och nu men också för att svensk ekonomi ska växa på sikt. Ekonomin måste bli större så att vi kan göra allt vi behöver under åren framöver och lämna över ett bättre Sverige till framtida generationer.

När vi tillträdde, herr talman, ärvde vi en inflation som var tvåsiffrig. Vi hade en tillväxttakt som var bland de lägsta i EU. För mig har det varit otroligt viktigt och prioriterat att jobba efter en tydlig plan. Den första delen var att pressa ned och bekämpa den höga inflationen. Nu ligger den lågt, herr talman, vilket är väldigt bra. Vi vet vad hög inflation gör för människor. Man får mindre för sina pengar. Boendekostnader, räntor och annat blir också väldigt höga och gör det tufft.

Inflationen var alltså det ena. Den är bekämpad nu.

Den andra delen som var viktig och som jag jobbat med från dag ett handlar om tillväxt: att få igång hjulen på kort sikt men också att få ekonomin att växa. Det gör vi nu steg för steg. I år räknar kommissionen med att Sverige kommer att ha en av de högsta tillväxttakterna i EU. Vad beror då det på? Jo, den förda politiken. Våra stora investeringar – 6 procent av bnp i år – gör Sverige till ett av de länder i EU som gör störst investeringar. De investeringarna renderar jobb: nya arbetstillfällen och mer jobb för småföretagare. Det är en väldigt viktig del av politiken att investera för framtiden.

Här och nu då? Lågkonjunkturen förlängdes ju på grund av Trumps besked under förra våren, men de sex senaste kvartalen har vi sett att hushållen faktiskt ökar konsumtionen igen. Det är bra. Jag tror och hoppas att Peder Björk vill Sverige och svensk ekonomi väl, och vi vet att lågkonjunkturen just nu till stor del orsakas av låg inhemsk efterfrågan.

Det är därför vi har lagt fram en budget som är expansiv. Den innehåller en hel del skattesänkningar. Ungefär hälften är tillfälliga, hälften permanenta. Till exempel sänks matmomsen den 1 april, vilket kommer att göra maten billigare. Jag vet inte om Peder Björk någonsin har föreslagit detta eller fått igenom den politiken. Vi ser också till att sänka skatten för alla. Det är viktigt att påpeka, även om en del partier inte riktigt vill erkänna det.

Steg för steg gör vi så att människor kan känna sig trygga med att våga satsa framåt. Det är det som kommer att kunna bryta lågkonjunkturen. När människor vågar satsa – kanske vågar och kan gå på restaurang, gå med barnen på bio eller vad det nu kan vara – ger det också jobb.

Många mindre företag i service- och tjänstenäringen har haft det tufft eftersom många har hållit tillbaka sin konsumtion. Om hjulen ska snurra ska man alltså se till att människor får mer pengar i plånboken.

Apropå det Peder Björk sa om nio av tio svenskar: Tittar man på köpkraften ser man att det inte alls är så. Socialdemokraterna räknar till exempel inte med bankskatten på 12–13 miljarder. Den ska liksom inte betalas av någon.

Man kan göra mycket med statistik. Jag kommer alltid att vara transparent med vad jag gör och varför jag gör det. För min del handlar det om att fortsätta göra det som jag tror är rätt: att stärka människor som arbetar.

Jobbskatteavdraget kan man tycka mycket om, men hela poängen nu är att den som har jobbat under åren med hög inflation inte har haft någon annan kompensation. Att både ha rätt reformer strukturellt och dessutom stärka människors plånböcker är alltså rätt politik nu.