Herr talman! I utbildningsutskottets ordförandes anförande tidigare och i en replikväxling kunde vi höra att Liberalerna vill genomföra strukturella förändringar och att det tar tid.

Jag tänkte ägna mig åt Riksrevisionens rapport om den strukturella förändring som Liberalerna genomförde för 15 år sedan vid det här laget, nämligen systemet med lärarlegitimationer, och vad Riksrevisionen säger om hur det går med den strukturella förändringen. Spoiler alert: Det går inte så bra.

Syftet med lärarlegitimationsreformen var att höja läraryrkets status. Men det räcker inte med det. Ett annat syfte var att se till att varenda unge har en lärare som är behörig för sitt uppdrag, yrkesskicklig och lämplig som lärare. Nu, 15 år senare, är var femte lärare obehörig, och det finns andra tydliga tecken på att systemet inte fungerar.

Det finns ett antal enskilda fall som förekommit i medieavslöjanden där till exempel islamistiska extremister har kunnat arbeta med undervisning. De har blivit utköpta vid en skola och anställda vid en annan. Det finns de som fått utfärdad lärarlegitimation och sedan blivit dömda för våldtäkt. Det finns gott om exempel på när uppenbart olämpliga personer har kunnat fortsätta att arbeta som lärare länge, i tiotals år.

Hur kan det vara på det sättet? Riksrevisionen har kommit fram till att en bärande orsak är att huvudmännen inte måste anmäla till Skolinspektionen när de har köpt ut eller sagt upp en lärare. Frågan om legitimationen prövas inte även om lärare får sin anställning avslutad för att de är olämpliga. Det är också så att olegitimerade lärare inte omfattas av disciplinpåföljderna.

Riksrevisionen konstaterar brister i domstolarnas underrättelser till Skolinspektionen när någon har blivit dömd. När någon har blivit dömd för ett brott behöver Skolinspektionen veta att dom har fallit så att den kan anmäla till Lärarnas ansvarsnämnd, som i sin tur kan pröva frågan om legitimationen och huruvida man ska meddela en varning eller dra in legitimationen.

Den rapporteringsskyldigheten för domstolarna fungerar inte i alla fall. Den huvudsakliga orsaken är att alla brottmål helt enkelt inte omfattar informationen om vilket yrke förövaren har. Dessutom har Skolverket vid utfärdande av legitimation inte rätt att begära uppvisande av registerutdrag. Detta gör att också människor som är dömda för allvarliga brott kan få en lärarlegitimation.

Det här har fått som konsekvens att lärare som dömts för brott fortsatt jobbar med att undervisa elever. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att Skolverket ska få begära utdrag ur belastningsregister när det utfärdar legitimation. Regeringen har svarat att den inte utesluter att en sådan översyn kan bli aktuell.

Riksrevisionen rekommenderar också att disciplinåtgärder ska ändras så att de blir mer effektiva och så att de omfattar olegitimerade lärare. Regeringen utesluter inte en översyn.

Riksrevisionen har också rekommenderat att huvudmän ska få uppgiftsskyldighet, det vill säga en skyldighet att rapportera till Skolinspektionen när man har sagt upp en person som man kan tro är olämplig för uppdraget, så att frågan om legitimationen kan prövas. Och domstolarna ska efterleva den rapporteringsskyldighet som de redan har. Regeringen svarar att den kan komma att återkomma i frågan.

För mig är det helt obegripligt att Sverigedemokraterna kan acceptera en sådan passivitet som uppenbarligen leder till att islamistiska extremister och våldtäktsmän kan fortsätta att undervisa våra barn i skolan. Att Sverigedemokraterna kan acceptera att den regering som de bestämmer över kan uppvisa en sådan passivitet är för mig häpnadsväckande.

Nu vet jag att Sverigedemokraterna inte vill debattera den här frågan. Jörgen Grubb, som representerar Sverigedemokraterna i den här debatten, sa uttryckligen i sitt anförande att han bara debatterar UbU9, det vill säga det andra betänkandet vi debatterar i samma debatt. Patrick Reslow, som var anmäld för att ta den här debatten för Sverigedemokraternas räkning, har strukit sig från talarlistan. Dessutom är Jörgen Grubb inte i salen och kan begära replik på det här anförandet.

Det är uppenbart att Sverigedemokraterna inte vill debattera detta. Varför vill de inte det? Jo, för att de inte vill stå upp för att de backar upp de här konsekvenserna.

En annan sak som Riksrevisionen rekommenderar är att se över undantagen i legitimationsreformen. Ett av de mest omdebatterade undantagen det senaste året är undantaget för engelskspråkig undervisning enligt svensk läroplan, det vill säga internationella skolor.

Meningen med undantaget är att lärare som har lärarutbildning från anglosaxiska länder, alltså engelskspråkiga länder, ska kunna få jobba i skolor som bedriver undervisning enligt svensk läroplan men då göra det på engelska. Skolinspektionen har granskat hur det fungerar. Inte heller det fungerar särskilt bra. Skolinspektionen granskade 30 skolor, och 27 fick kritik.

Lärarna som jobbar på dessa skolor kommer från alla möjliga länder. De talar grekiska, turkiska, tyska eller finska som modersmål. Det får till följd att eleverna i de här skolorna undervisas av lärare som saknar legitimation och som varken kan svenska eller engelska. Detta ledde till kritik från Skolinspektionen när den granskade dem.

Regeringens företrädare, Simona Mohamsson, var ute i medierna i höstas och sa att de ville göra samma sak som Socialdemokraterna har tyckt länge, det vill säga att avskaffa legitimationsundantaget. Sverigedemokraternas Patrick Reslow sa samma sak, eller jag tror att han i varje fall sa att man skulle se över det. Moderaternas Josefin Malmqvist sa samma sak.

Nu har regeringen haft tillfälle att både ge svar på granskningen om undantag från legitimationsreformen och att i en proposition som handlar om justering av legitimationssystemet som lämnades till riksdagen nyligen återkomma med reglering och täppa till hålet, men det gör den inte.

Det är egentligen helt väntat att moderater och liberaler prioriterar Internationella Engelska Skolans möjlighet att göra vinst på att ha obehöriga lärare och i snitt betala 3 000 kronor lägre lön till dem. De prioriterar det framför elevernas lärande.

Det är häpnadsväckande att Sverigedemokraterna låter kapitalisternas intresse gå före att svenska ska vara huvudspråk i den svenska skolan. Man kan ju tro att nationalister som Sverigedemokraterna skulle tycka att svenska ska vara huvudspråk i den svenska skolan. Men här låter de sin regering vara helt passiv inför undantaget. Det är mycket anmärkningsvärt.

Vi socialdemokrater står tillsammans med en samlad opposition bakom de fyra reservationer som finns i betänkandet. Jag vill för tids vinning yrka bifall endast till reservation nummer 2 i utbildningsutskottets betänkande 16.

(Applåder)