Herr talman! Först vill jag kvittera: Jag tycker att det är genuint roligt att Centerpartiet nu propagerar för en liberalare och mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning i Sverige. Centerpartiet vill även ha lägre skatter på många områden.

Man undrar bara: Med vilka tänker ni genomföra den politiken? Är det med Vänsterpartiet? Är det med Miljöpartiet? Eller är det med Socialdemokraterna?

Jag underkänner inte alls själva idén, utan jag skulle gärna prata om sådana saker. Men det blir lite akademiskt, så att säga, när man uttrycker saker och ting som går rakt emot de egna tänkta samarbetspartnerna. Men jag lär gärna av Danmark även på det här området.

Jag tror att de allra flesta vet att vi nu har skapat bättre ekonomiska förutsättningar för den del av arbetsmarknaden som handlar om konjunktur. Sverige har gått från tillväxtbotten till tillväxttoppen. Vi kan dividera om enskilda decimaler, men det råder ingen tvekan om att Sverige har gått från det absoluta bottenskiktet till att ha en av Europas allra högsta tillväxter.

Sedan fattar ju alla att det som händer i Iran just nu är riskabelt. Hur mycket det kommer att slå är det ingen som vet. Men Sverige har, till skillnad från många andra länder, statsfinanser som gör att vi ska kunna klara också allvarliga störningar.

Jag tycker att de återkommande försöken att svartmåla svensk ekonomi och att aldrig se de styrkor vi har, som gör att man kan använda styrkan och vattna där det växer, är en dålig tradition till vänster i svensk politik.

Den andra delen, som jag vet att ni inte vill prata om, är den del av arbetslösheten som handlar om invandring. Det är den långa, strukturella, som man säger, arbetslösheten som inte påverkas nämnvärt av konjunktur. Den är jag allra mest bekymrad för.

Jag har själv tre blivande akademiker hemma, eller nästan hemma. En är snart färdig ingenjör, en är mitt i ekonomutbildningen och en har just påbörjat medicinutbildningen. Vi pratar mycket om framtidens arbetsmarknad. Jag är inte alls obekymrad över den, men jag är mer bekymrad över dem som inte har någon utbildning alls.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).