Herr talman! Jag anser att det antagligen finns goda skäl för riksdagen att sedan tidigare ha en praxis: att man, när det pågår en rättslig prövning, inte samtidigt gör en KU-granskning av samma sak.

Jag misstänker att det beror på att det är ganska svårt att utröna vad som är föremål för den rättsliga prövningen och vad som är föremål för rent administrativa frågor i Regeringskansliet. Det låter för mig som en rimlig praxis, och jag har respekt för att riksdagen har behållit den praxisen.