5284222 HD0988 Protokoll 2025/26:88 Torsdagen den 12 mars 2025/26 88 2026-03-12 00:00:00 Lärare och elever och Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation ärendedebatt 5fd82c72-c376-f111-bf27-6805cafeabf9 38 Niels Paarup-Petersen (C) C <p>Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i UbU9 och reservation 4 i UbU16.</p><p>Det är roligt att så många pratade om skolmaten. Jag noterade att man tydligen ska starta med att säga: ”När jag var barn …”</p><p>Jag kommer från ett land där skolmat inte ens fanns. Vi hade äckliga mackor med oss hemifrån som låg i en varm väska under hela skoldagen till dess att man skulle äta dem. Rågbröd med spegepølse – gott, men inte efter tre timmar i en varm skolväska.</p><p>Vegetarisk mat är en välsignelse i jämförelse. Sedan tycker jag att folk ska kunna välja själva. Där är jag kanske inte riktigt på Miljöpartiets linje.</p><p>Men det här är inte ett skolmatsbetänkande, utan det här betänkandet heter <em>Lärare och elever</em>. Det är där vi ska fokusera dagens debatt, även om vi har pratat om mycket annat.</p><p>Jag vill börja med eleverna. Om folk har glömt det så är det dem skolan är till för, inte för diverse idéer om skolmat.</p><p>Eleverna förtjänar en skolgång som främst handlar om dem. De förtjänar politiker som bryr sig om att den skola de möter är den bästa möjliga som bygger på kunskap, evidens och en profession, inte på dagens känsla hos ministrar. Det är viktigt, och det är den vägen vi måste vandra.</p><p>För att eleverna ska ha bästa möjliga skolgång behöver vi också försvara elevinflytandet, som under den här regeringen är under konstant attack trots att det av allting i svensk skola är den kanske svenskaste värderingen. Det är det som har byggt svensk skola sedan 50-talet. Det är det som gör att svensk skola står ut och att vi fortfarande har en skola som faktiskt är bättre än typ alla andra länders, i alla fall om man tittar på de elever som är födda i Sverige.</p><p>Vi är också bättre på att ta hand om många av dem som har kommit utifrån, men vi har väldigt många som har kommit utifrån. Det har gjort att de allmänna resultaten har blivit svagare och att utmaningarna har varit större – definitivt.</p><p>Om man bryr sig om eleverna måste man också kunna säga att alldeles för många elever inte klarar skolan i dag. Under Tidöregeringen slås rekord. Aldrig förr i svensk historia har så många lämnat svensk skola utan att klara den och kunna komma vidare till gymnasiet som under Tidöregeringen.</p><p>Vi frågar då regeringen: Ska inte de här eleverna, om de har ett genomsnitt som är godkänt, få lov att kunna komma in på yrkesprogrammen, så som ni tycker att det ska fungera om kanske fem sex år, med ett nytt betygssystem etcetera? Då är svaret nej. Det är 100 000 elever till som kommer att hinna gå ut ur svensk skola till dess att detta är på plats.</p><p>Vi säger att det finns lösningar som skulle kunna ändra på detta nu. De som har godkänt och som ni tycker ska få lov att gå i skolan om fem år skulle kunna få lov att göra det redan nästa år. Men regeringen säger nej. Det är faktiskt inte att bry sig om eleverna och deras bästa. Det är värdet för mig.</p><p>Sedan handlar det om lärarna. Jag tror att vi alla är överens om att det är lärarna som skapar förutsättningar för att eleverna sedan klarar skolan och får ut något av att vara där, utöver kompisar.</p><p>Där måste det bygga mycket mer på tillit och förtroende till professionen än i dag, utan diverse pekpinnar när det gäller hur man undervisar. Vi ska definitivt inte i riksdagens kammare definiera vad som är rätt metod. Tänk om man via vetenskapen kommer fram till andra metoder om några år. Då ska vi gå igenom en tre- eller fyraårig lagstiftningsprocess med utredningar för att komma fram till att det nu är ny vetenskap som gäller. Så kan vi inte styra. Det är inte ett lämpligt sätt att styra en skolverksamhet. Även om vi är överens om att det är rätt metoder som tillämpas är det inte vi som ska definiera vetenskap. Jag kan, inte minst efter den här debatten, säga att det är väldigt många som är långt ifrån att veta vad det innebär.</p><p>Vill man ha bättre och fler lärare är det faktiskt dags att satsa på skolan. Regeringen säger att den satsar på skolan, men det är bara genom att räkna in alla möjliga subventioner till barnfamiljer som regeringen ens kommer i närheten av att satsa på skolan. Alla partier utanför regeringen satsar mer. Centerpartiet använder faktiskt totalt sett 10 miljarder mindre i budgeten, för vi tycker i motsats till regeringen, Socialdemokraterna och andra partier att man ska ta ansvar för svensk ekonomi. Ändå lyckas vi satsa mer på skolan. Det tycker jag att man kan ta med sig. Det är möjligt att satsa på skolan.</p><p>Det betyder också att man måste utbilda dem som är obehöriga så att de blir behöriga. Och det betyder att vi måste ställa krav på att alla lärare ska vara behöriga. Detta är möjligt att göra. Men regeringen säger nej. Varför? För att de i grunden tycker att annat är viktigare. Vad är det då de tycker är viktigare? Jo, straff, skoluniformer och fina byggnader är tydligen mycket viktigare än lärare för skolresultaten i svensk skola.</p><p>Jag är skeptisk, men det är inte för att vi inte tror på att vackra byggnader är viktiga. Jag håller helt med. Det finns en anledning till att man har byggt Sveriges riksdag fint; det är för att man vill visa att det vi gör här är viktigt och den demokratiska grunden för det svenska samhället.</p><p>Verkligheten är att Sverige har flest obehöriga elever i hela EU och OECD, och antalet utgör också svenskt rekord just nu. Vi har störst andel lärare i hela OECD och EU som inte är fullt utbildade – och man vill utbilda färre lärare. Vi har flest elever som mår dåligt – och man vill ta bort deras inflytande över sin vardag.</p><p>Då tycker jag och Centerpartiet att det är vansinnigt att gå ut och säga att vi nu ska satsa på hur skolan ser ut, alltså inte på de lärare som finns i klassrummet utan på den ingång man går in genom. Jag vill säga så tydligt det bara går att det inte är detta som gör skillnad.</p><p>Ja, fru talman och Liberalerna, självklart ska skolbyggnader vara fina, gärna praktfulla rent av, när de byggs. Men problemet just nu är att skolor läggs ned runt om i hela landet. Det är det riktiga problemet. Vackra byggnader löser faktiskt inte lärarbristen. Högt i tak kompenserar inte för låga löner. Och en pampig entré hjälper över huvud taget inte den elev som inte får lämna skolan med godkända betyg och gå vidare till gymnasiet.</p><p>Därför blir jag och många andra, även bland lärarna, irriterade när vi hör en regering som på det här sättet sparar på skolan, underminerar förtroendet för lärarna och går runt och petar i alla möjliga detaljer gå ut och säga att vi i stället för att satsa på lärarna och se till att det blir fler behöriga lärare ska satsa och fokusera på hur ytan ser ut. Det tror jag irriterar många på grund av att det definierar själva utmaningen med regeringens politik: Den är ytlig. Det är det som är problemet.</p><p>(Applåder)</p><p>(forts. § 9)</p> 0587736055221 HD01UbU9, HD01UbU16 N 2026-07-03 11:42:35 698354 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD0988/#anf38 5284222 HD0988 Protokoll 2025/26:88 Torsdagen den 12 mars 2025/26 88 2026-03-12 00:00:00 Lärare och elever och Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation ärendedebatt 6bd82c72-c376-f111-bf27-6805cafeabf9 38 Niels Paarup-Petersen (C) C <p>Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i UbU9 och reservation 4 i UbU16.</p><p>Det är roligt att så många pratade om skolmaten. Jag noterade att man tydligen ska starta med att säga: ”När jag var barn …”</p><p>Jag kommer från ett land där skolmat inte ens fanns. Vi hade äckliga mackor med oss hemifrån som låg i en varm väska under hela skoldagen till dess att man skulle äta dem. Rågbröd med spegepølse – gott, men inte efter tre timmar i en varm skolväska.</p><p>Vegetarisk mat är en välsignelse i jämförelse. Sedan tycker jag att folk ska kunna välja själva. Där är jag kanske inte riktigt på Miljöpartiets linje.</p><p>Men det här är inte ett skolmatsbetänkande, utan det här betänkandet heter <em>Lärare och elever</em>. Det är där vi ska fokusera dagens debatt, även om vi har pratat om mycket annat.</p><p>Jag vill börja med eleverna. Om folk har glömt det så är det dem skolan är till för, inte för diverse idéer om skolmat.</p><p>Eleverna förtjänar en skolgång som främst handlar om dem. De förtjänar politiker som bryr sig om att den skola de möter är den bästa möjliga som bygger på kunskap, evidens och en profession, inte på dagens känsla hos ministrar. Det är viktigt, och det är den vägen vi måste vandra.</p><p>För att eleverna ska ha bästa möjliga skolgång behöver vi också försvara elevinflytandet, som under den här regeringen är under konstant attack trots att det av allting i svensk skola är den kanske svenskaste värderingen. Det är det som har byggt svensk skola sedan 50-talet. Det är det som gör att svensk skola står ut och att vi fortfarande har en skola som faktiskt är bättre än typ alla andra länders, i alla fall om man tittar på de elever som är födda i Sverige.</p><p>Vi är också bättre på att ta hand om många av dem som har kommit utifrån, men vi har väldigt många som har kommit utifrån. Det har gjort att de allmänna resultaten har blivit svagare och att utmaningarna har varit större – definitivt.</p><p>Om man bryr sig om eleverna måste man också kunna säga att alldeles för många elever inte klarar skolan i dag. Under Tidöregeringen slås rekord. Aldrig förr i svensk historia har så många lämnat svensk skola utan att klara den och kunna komma vidare till gymnasiet som under Tidöregeringen.</p><p>Vi frågar då regeringen: Ska inte de här eleverna, om de har ett genomsnitt som är godkänt, få lov att kunna komma in på yrkesprogrammen, så som ni tycker att det ska fungera om kanske fem sex år, med ett nytt betygssystem etcetera? Då är svaret nej. Det är 100 000 elever till som kommer att hinna gå ut ur svensk skola till dess att detta är på plats.</p><p>Vi säger att det finns lösningar som skulle kunna ändra på detta nu. De som har godkänt och som ni tycker ska få lov att gå i skolan om fem år skulle kunna få lov att göra det redan nästa år. Men regeringen säger nej. Det är faktiskt inte att bry sig om eleverna och deras bästa. Det är värdet för mig.</p><p>Sedan handlar det om lärarna. Jag tror att vi alla är överens om att det är lärarna som skapar förutsättningar för att eleverna sedan klarar skolan och får ut något av att vara där, utöver kompisar.</p><p>Där måste det bygga mycket mer på tillit och förtroende till professionen än i dag, utan diverse pekpinnar när det gäller hur man undervisar. Vi ska definitivt inte i riksdagens kammare definiera vad som är rätt metod. Tänk om man via vetenskapen kommer fram till andra metoder om några år. Då ska vi gå igenom en tre- eller fyraårig lagstiftningsprocess med utredningar för att komma fram till att det nu är ny vetenskap som gäller. Så kan vi inte styra. Det är inte ett lämpligt sätt att styra en skolverksamhet. Även om vi är överens om att det är rätt metoder som tillämpas är det inte vi som ska definiera vetenskap. Jag kan, inte minst efter den här debatten, säga att det är väldigt många som är långt ifrån att veta vad det innebär.</p><p>Vill man ha bättre och fler lärare är det faktiskt dags att satsa på skolan. Regeringen säger att den satsar på skolan, men det är bara genom att räkna in alla möjliga subventioner till barnfamiljer som regeringen ens kommer i närheten av att satsa på skolan. Alla partier utanför regeringen satsar mer. Centerpartiet använder faktiskt totalt sett 10 miljarder mindre i budgeten, för vi tycker i motsats till regeringen, Socialdemokraterna och andra partier att man ska ta ansvar för svensk ekonomi. Ändå lyckas vi satsa mer på skolan. Det tycker jag att man kan ta med sig. Det är möjligt att satsa på skolan.</p><p>Det betyder också att man måste utbilda dem som är obehöriga så att de blir behöriga. Och det betyder att vi måste ställa krav på att alla lärare ska vara behöriga. Detta är möjligt att göra. Men regeringen säger nej. Varför? För att de i grunden tycker att annat är viktigare. Vad är det då de tycker är viktigare? Jo, straff, skoluniformer och fina byggnader är tydligen mycket viktigare än lärare för skolresultaten i svensk skola.</p><p>Jag är skeptisk, men det är inte för att vi inte tror på att vackra byggnader är viktiga. Jag håller helt med. Det finns en anledning till att man har byggt Sveriges riksdag fint; det är för att man vill visa att det vi gör här är viktigt och den demokratiska grunden för det svenska samhället.</p><p>Verkligheten är att Sverige har flest obehöriga elever i hela EU och OECD, och antalet utgör också svenskt rekord just nu. Vi har störst andel lärare i hela OECD och EU som inte är fullt utbildade – och man vill utbilda färre lärare. Vi har flest elever som mår dåligt – och man vill ta bort deras inflytande över sin vardag.</p><p>Då tycker jag och Centerpartiet att det är vansinnigt att gå ut och säga att vi nu ska satsa på hur skolan ser ut, alltså inte på de lärare som finns i klassrummet utan på den ingång man går in genom. Jag vill säga så tydligt det bara går att det inte är detta som gör skillnad.</p><p>Ja, fru talman och Liberalerna, självklart ska skolbyggnader vara fina, gärna praktfulla rent av, när de byggs. Men problemet just nu är att skolor läggs ned runt om i hela landet. Det är det riktiga problemet. Vackra byggnader löser faktiskt inte lärarbristen. Högt i tak kompenserar inte för låga löner. Och en pampig entré hjälper över huvud taget inte den elev som inte får lämna skolan med godkända betyg och gå vidare till gymnasiet.</p><p>Därför blir jag och många andra, även bland lärarna, irriterade när vi hör en regering som på det här sättet sparar på skolan, underminerar förtroendet för lärarna och går runt och petar i alla möjliga detaljer gå ut och säga att vi i stället för att satsa på lärarna och se till att det blir fler behöriga lärare ska satsa och fokusera på hur ytan ser ut. Det tror jag irriterar många på grund av att det definierar själva utmaningen med regeringens politik: Den är ytlig. Det är det som är problemet.</p><p>(Applåder)</p><p>(forts. § 9)</p> 0587736055221 HD01UbU9, HD01UbU16 N 2026-07-03 11:42:35 698355 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD0988/#anf38