Fru talman! Svensk skola står inför stora utmaningar. Under lång tid har kunskapsresultaten gått nedåt. Ordningen i klassrummet har försämrats, och läraryrket har tappat i attraktivitet. Sådana problem uppstår inte över en natt, och de försvinner inte heller av sig själva. Moderaternas utgångspunkt är tydlig: Skolan ska åter bli en kunskapsskola. Det betyder att fokus ska ligga på undervisning, på lärarnas profession och på elevernas faktiska kunskaper.

Fru talman! En av de viktigaste frågorna i dagens betänkanden handlar om läraryrket. Det är helt avgörande att vi beslutsfattare ger lärare rätt förutsättningar att vara just bra lärare. En skicklig och engagerad lärare är helt avgörande för elevers kunskapsutveckling.

Jag tror att alla är överens om att vi behöver fler lärare. Men lösningen är inte att sänka kraven eller att blunda för kvalitetsproblemen, tvärtom. Vi behöver stärka läraryrkets professionalitet. Det är därför regeringen reformerar lärarutbildningen, höjer kraven i lärarutbildningen och ger lärarna bättre möjligheter till fortbildning genom hela yrkeslivet. Man ska under lärarutbildningen få ägna mer tid åt att studera hur elever lär sig och att få pröva evidensbaserade metoder.

Samtidigt minskar vi administrationen för lärarna och tydliggör vad som faktiskt ingår i lärarnas uppdrag. Jag undrar, fru talman, om någon bland alla som känner någon som arbetar som lärare känner någon som valde yrket på grund av administrationen. Jag känner många lärare, men alla jag känner valde att bli lärare för att utbilda elever och rusta dem för framtiden. Lärare ska inte drunkna i dokumentation. De ska undervisa.

Nästan 40 000 utbildade lärare har i dag valt bort läraryrket. Vi pratar om att det behöver bli fler som går utbildningen, men vi måste definitivt också se till de som är lärare i dag stannar i yrket. Att de väljer bort läraryrket trots att de är utbildade är allvarligt. Lärare måste få vara lärare.

Regeringen har infört ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar som samlar de befintliga statsbidragen för exempelvis lärarassistenter, speciallärare, lärare i särskilda undervisningsgrupper och elevhälsa. Bidraget uppgår i år till 1 350 miljoner kronor och ytterligare 200 miljoner för personal inom elevhälsan. Det är ytterligare ett steg i att se till att lärare kan ägna sig åt kärnuppdraget och inte kringuppgifter som andra yrkesgrupper kan utföra.

Fru talman! I betänkande UbUl6, som vi också debatterar här i dag, behandlas lärarlegitimationssystemet.

Tanken med legitimationen var god: att stärka kvaliteten i undervisningen och tydliggöra professionens ansvar. Men vi måste också konstatera att systemet inte har fungerat fullt ut. Undantagen har blivit många, och kontrollerna är otillräckliga. I dag finns det också lärare i skolan som helt står utanför systemet för disciplinpåföljder. Det är inte rimligt.

Moderaterna menar därför att lärarlegitimationen måste stärkas. Kontrollerna av lärares behörigheter måste skärpas, och tillsynen bör omfatta även lärare utan legitimation. Elever och föräldrar måste kunna lita på att den som står där framme i klassrummet är både kompetent och lämplig att vara lärare.

Vi välkomnar Riksrevisionens rapport. Den ger ett bra underlag som vi nu arbetar vidare med både inom partiet och i Regeringskansliet.

Fru talman! En annan fråga som återkommer i betänkandet är elevernas stöd och förutsättningar i skolan. Det är viktigt, men vi måste också vara ärliga: Svensk skola har alltför länge satt in stöd alltför sent. När problemen väl upptäcks har elever redan hunnit hamna efter.

Därför genomför regeringen nu reformer för tidigare kunskapstester, tydligare stödinsatser och stärkt elevhälsa. Vi moderater vill även se särskilda insatser för särskilt begåvade elever som behöver ännu mer utmaningar i skolan.

Vi stärker också samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis eftersom skolan ibland möter problem som den inte kan lösa ensam. Jag har under mina år som lärare upplevt det som helt befängt när myndigheter inte fått lov att prata med varandra – inte ens för barnens bästa. Detta ändrar vi nu på.

Fru talman! Det finns också en fråga som alldeles för länge har varit politiskt känslig att tala klarspråk om: tryggheten och studieron i skolan. Utan ordning i klassrummet blir det inte heller någon undervisning. Det är grundläggande.

Regeringen genomför nu reformer som stärker rektorers och lärares befogenheter, inför mobilfri skoldag och ger skolor bättre möjligheter att agera när elever stör undervisningen. Det är reformer som många lärare har efterfrågat under lång tid. Även om de på vissa skolor kanske inte behövs – där är redan ordning och reda – har ändå jag som lärare saknat lagstöd, riktlinjer och stöd i att kunna hålla ordning i mitt eget klassrum. Det kan jag vara ärlig med. Detta är alltså efterlängtade reformer i lärarkåren.

Fru talman! Moderaternas skolpolitik handlar i grunden om tre saker: mer kunskap, starkare lärarprofession och tryggare klassrum. När undervisningen fungerar, när lärarna har rätt förutsättningar och när studiero råder kan också eleverna lyckas. Och det är ytterst det som skolpolitiken måste handla om.

Fru talman! Dagens riksdagsdebatt har titeln ”Lärare och elever”. Med anledning av det skulle jag vilja dela med mig av en kortare historia om en av mina elever.

Innan jag kom in i riksdagen arbetade jag under åtta år som gymnasielärare på Angeredsgymnasiet i nordöstra Göteborg, en skola som ligger mitt i flera av stadens utsatta områden. Skolan samlar elever från hela Göteborg, många med tuffa hemförhållanden. Det kompensatoriska uppdraget är väldigt stort.

För flera år sedan hade jag en elev på samhällsprogrammet. Jag tror att han vid tillfället gick i årskurs 3. Eleven var knappt i skolan. Här pratar vi inte om frånvaro från vissa lektioner utan snarare om närvaro under vissa få lektioner. Hur kunde en så smart kille slösa bort sin tid, undrade jag.

Jag och en närstående kollega, Josefin, bestämde oss: Nu tar vi detta i egna händer. Efter arbetsdagens slut hoppade vi in i min lilla bil och körde i ilfart till Hjällbo. En liten stund senare ringer det på dörren hemma hos familjen. Ett syskon öppnar dörren och undrar: Vilka är det här? Det visar sig alltså vara brorsans lärare som kommer på oväntat besök.

Eleven har i efterhand berättat för mig att han trodde att hans syskon drev med honom när de försökte väcka honom klockan fem på eftermiddagen och sa att hans fröknar var där. Men så var det inte. Där stod vi i dörren.

Eleven kom till skolan dagen därpå och några dagar därefter. Han kom inte på alla lektioner men på betydligt fler. Han klarade betyg i flera ämnen, om än inte alla. Ett par år efter gymnasiet bestämde han sig: Han skulle gå på folkhögskola. I dag har han läst in sin gymnasieexamen.

Fru talman! Den här eleven hälsade på mig i riksdagen häromveckan. Han berättade då för mig hur ofta han tänkt på det här tillfället, hur många gånger under hans liv det har betytt något för honom att det fanns vuxna som trodde på honom.

I dag har eleven sökt in till Stockholms universitet. Jag hoppas kunna få fira hans examen om ett par år, för jag tror fortfarande på honom.

Fru talman! Det finns inget viktigare för elevers kunskapsutveckling än skickliga och engagerade lärare. Det är helt avgörande att vi som beslutsfattare ger lärare rätt förutsättningar att vara just bra lärare och få fokusera på kunskap, utlärning och engagemang.

Lärare runt om i Sverige gör ett fantastiskt jobb för otroligt många elever. Med den här historien vill jag påminna om det, för det är inte alltid man ser det själv. Många gånger kan lärare förändra liv.

Avslutningsvis: Stort tack till alla lärare där ute som gör skillnad!

Fru talman! Jag vill också passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)