Fru talman! Till att börja med vill jag säga att jag tycker att det är ganska låg nivå på debatten. Vi har ägnat ett helt replikskifte åt att diskutera skolmat i en debatt som ska handla om lärare och elever.

Man brukar annars raljant prata lite om att skolmat är det som vårdnadshavare och också elever är mest intresserade av och har mest åsikter om.

Vi behöver ha den här debatten på en högre nivå än så. Det finns de som är professionella i att laga skolmat till våra barn. Låt dem hålla på med det.

Jag tycker ändå att det finns en väldig diskrepans mellan hur det låter från regeringspartierna när man pratar om att elever ska sköta sig och göra som de blir tillsagda och när det sedan kommer till skolmaten – då ska de plötsligt få bestämma själva. I övrigt ska de vara lydiga. Jag tycker att det är intressant, och det är någonting jag har reflekterat över.

Fru talman! Jag ska hålla mig till betänkandet. Lärarna är det mest betydelsefulla vi har i svensk skola. De har möjlighet att göra stor skillnad för elever. De har kunskap om vad som fungerar bäst i klassrummet, och de vet hur man bäst får elever att hålla fokus och lära sig det som står i kursplanen. Ändå vill politiker – som knappast vet bäst – peta i hur det ska fungera i klassrummet.

Liberalerna kör popcornutspel om att lärare ska få straffa elever som inte sköter sig, kanske med att svabba matsalen. Det är en åtgärd som jag som politiker aldrig blivit tillfrågad om, vare sig när jag var utbildningspolitiker i Sundsvall eller här som utbildningspolitisk talesperson i riksdagen. Det lärare efterfrågar, vad jag har hört, är fler kollegor och mindre klasser samt att politiker ska sluta peta alltför mycket i deras arbete.

Undervisningen blir även som bäst när elever får ha inflytande. Självklart ska lärare styra i klassrummet, men när elever får vara med och bestämma om sin skola funkar den som bäst.

Fru talman! Svenska elever förtjänar skickliga lärare över hela landet. I dag är skillnaderna avseende behöriga lärare mycket stora i landet och mellan skolor. Övertorneå har lägst andel behöriga lärare i hela landet. Bara 44 procent av lärarna har legitimation och behörighet. Andelen behöriga lärare är lägre i glesbygd, i socioekonomiskt utsatta områden och på friskolor.

Jag menar inte att det är hjärnkirurgi att undervisa barn. Obehöriga lärare kan i många fall vara skickliga, men vi har ändå bestämt att svenska elever ska undervisas av utbildade lärare. Då kan man fråga sig varför vi tillåter så många undantag från det krav på lärarlegitimation som infördes 2011. Syftet var ju att höja kvaliteten på lärarna, öka rättssäkerheten för eleverna och öka läraryrkets attraktivitet. Men 14 år senare kan vi läsa i Riksrevisionens rapport att de inte finner några indikationer på att dessa ambitioner är nådda. Antalet lärare med examen har legat kvar på samma nivå som tidigare samtidigt som många undervisar i ämnen de inte är behöriga i.

Legitimationssystemet är så fullt av undantag att det inte vidtas tillräckligt med åtgärder för att elever ska undervisas av behöriga lärare. Undantaget som gäller krav på lärarlegitimation för vissa privata skolverksamheter måste tas bort. Det gäller till exempel Waldorfskolor och skolor som bedriver undervisning på engelska. Det är ett undantag som systematiskt utnyttjas av aktiebolagsskolor.

Det är inte en slump att många fristående skolor väljer att ha undervisning på engelska. Det är ett sätt att få undantag från kravet på att anställa lärare med svensk lärarlegitimation och därmed kunna anställa billigare lärare. Enligt en artikel i DN skiljer det 3 000 kronor i lön mellan anställda på en kommunal skola och på Internationella Engelska Skolan.

I höstas kom en rapport från Skolinspektionen som visar att engelska användes oreflekterat och utan pedagogisk eftertanke i undervisningen på den här typen av skolor. Eleverna har ibland svårt att förstå frågor och prov på grund av att de är på engelska. Lärarna kan heller inte alltid svenska, vilket har lett till situationer där elever behövt rycka in och tolka. Det är helt oseriöst att bedriva svensk skola på det sättet.

Vi har också fått många larm om oskickliga och i vissa fall grovt olämpliga lärare som jobbar i svensk skola. De värsta exemplen är såklart lärare som brukar våld mot elever eller sexuellt utnyttjar barn. För att motverka risken för missförhållanden är det nödvändigt att skärpa regelverket så att huvudmän blir skyldiga att anmäla olämpliga och oskickliga lärare.

Skolan ska vara en trygg plats. Elever och föräldrar ska kunna vara säkra på det. Det finns tyvärr alltför många exempel på att olämpliga lärare fått sluta på en skola och sedan fått ny tjänst på en annan skola utan att något rapporterats till Skolinspektionen. Det har också förekommit att skolor aktivt tystat ned sådana här händelser för att inte skada skolans rykte. När det gäller aktiebolagsskolor är det inte konstigt, för de riskerar ju att tappa vinster. De vill skydda sin lönsamhet. Därför behöver huvudmän bli skyldiga att anmäla olämpliga och oskickliga lärare, både med och utan legitimation, till Skolinspektionen.

Skolverket bör få möjlighet att kontrollera belastningsregistret och även misstankeregistret i samband med att en person söker jobb på förskola eller skola. Disciplinpåföljder för lärare behöver gälla både legitimerade och olegitimerade lärare, särskilt eftersom många olegitimerade lärare undervisar i dag.

Andelen legitimerade lärare behöver såklart öka. Det behöver göras en utredning av hur det ska kunna uppnås och hur legitimationssystemet behöver förändras. Man bör särskilt se över de undantag som nu finns. Det måste finnas starkare incitament för huvudmän att se till att outbildade eller delvis utbildade lärare blir legitimerade.

Fru talman! Alla barn omfattas av skolplikt. Därför är det en självklarhet att skolan måste fungera för alla elever. Allt fler elever klarar inte av att vara i skolans miljö och blir hemmasittare. Allt fler unga mår psykiskt dåligt. Allt fler elever har diagnoser och får inte rätt stöd i skolan.

Vi måste skapa en skola som klarar av att möta upp och stötta alla elever. I dag får lärare slita ensamma i klasser med 30 elever med olika behov av anpassningar. Det är inte konstigt att det inte fungerar. För stora klasser gör uppdraget mycket svårare, och när andra delar av skolan samtidigt är nedbantade blir det ännu svårare. Varken elevhälsan eller andra typer av kringresurser fungerar som de ska i dag.

Vi kan inte bara se på och låta våra elever misslyckas. En lärare som intervjuades i Kalibers granskning av skolan som släpptes i måndags sa – förlåt, fru talman – att vi ger våra barn F som i fuck you. Han jämförde med hur det såg ut tidigare, när skolan kunde vara kompensatorisk. Han menade också att vi kan ge alla elever möjlighet att lyckas, bara vi vill och satsar – och det behöver vi göra.

Att klara skolan är en nyckelfaktor för ett fungerande vuxenliv. Kompetensen om psykisk ohälsa hos personal som arbetar i skolan och arbetet med att främja skolnärvaro och fullständiga betyg behöver stärkas. Elevhälsan behöver kraftigt förstärkas, och det har vi prioriterat i vår budget.

Vi måste gå ifrån en skola där politiker år efter år ser mellan fingrarna med att så många elever går ut skolan utan behörighet till gymnasiet. För att vända trenden behövs mer resurser till skolan. Klasserna ska vara rimligt stora, eleverna ska undervisas av utbildade lärare och stöd ska sättas in där behoven finns.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 i UBU9 och till reservation 1 i UBU16.

(Applåder)