Fru talman! Jag ska nu debattera betänkande UbU9 Lärare och elever.
Tillsammans med mitt parti står jag bakom förslaget i betänkandet.
Jag tänkte lägga fokus på relationen mellan lärare och elever. Som politiker är det vår uppgift att ge skolorna förutsättningar att skapa en miljö där både lärare och elever kan trivas och där eleverna utvecklas och utbildas. Dagens skola är inte alltid en dans på rosor; det har jag förstått efter alla möten med lärare genom åren. Att i ena stunden vara den som utbildar elever och i nästa stund vara extraförälder och kurator ställer höga krav – och ibland blir de orimliga.
Tyvärr har man genom åren fattat politiska beslut som har försämrat lärarnas arbetssituation. Bland annat genomfördes en kommunalisering av skolan, med ganska luddiga styrdokument, och vi har även massinvandringen med dess konsekvenser. Det saknas också tydlighet gällande hur läraren ska använda sin arbetstid – hur många lektioner man ska ha, hur mycket tid man ska ha för administration och så vidare.
Vi inom Tidöpartierna har en utredning om detta på bordet, och en proposition kommer inom kort. Här finns förslag som minskar lärarens administrativa börda. Det handlar om färre utvecklingssamtal – ett om året i stället för två – och om utvecklingsplaner begränsade till just själva kunskapsutvecklingen. Undervisningsuppdraget regleras tydligare i skollagen, och gällande undervisningstiden ges en maxtid och en minimitid för planering.
Fru talman! I mötet mellan lärare och elever kan fantastiska saker hända, till exempel när läraren ser att eleven förstår det som lärs ut. Det så kallade ljuset tänds, och glädjen syns i elevens ögon när eleven känner sig stolt över att ha lärt sig något nytt. Så här är det säkert i många klassrum även i dag, vilket är fantastiskt. Men för att det ska kunna uppnås, och även hända lite oftare, krävs det ordning och reda i klassrummet.
I dag fungerar det inte alltid så bra i alla klassrum. Vi har elever som nonchalerar lärarens tillsägelser och elever som hotar och utövar våld. Självklart kan de inte vara kvar i klassrummet, utan de ska undervisas på annan plats så att den undervisande läraren kan hålla sina lektioner och övriga elever kan erhålla studiero och kunskaper.
Vi kan inte heller ha det som i Malmö och på andra orter där var femte niondeklassare lever under hedersförtryck – var femte! Det är självklart att det är jobbigare för dem att lära sig något i skolan och känna sig trygga.
Det är inte heller acceptabelt att en stor del av eleverna lider av vad man kallar psykisk ohälsa i olika grad. Inom kort kommer dock en skärpning om undervisning om detta i kurs- och ämnesplanerna, vilket vi välkomnar. Det är jättebra. Det löser naturligtvis inte allt – det är inte många saker som löser allting perfekt – men det är i alla fall en förbättring jämfört med hur det har varit tidigare.
Vi behöver också hjälp av föräldrarna. De behöver skicka fostrade elever, elever med sunda värderingar och normer, till skolan. Självklart gör många – de allra, allra flesta – det, men vi behöver att i princip alla föräldrar gör det. De få som inte gör det förstör nämligen för alla i klassrummen.
Det vilar också en stor börda på våra lärare som under vissa lektionstillfällen ska genomföra undervisning med en mängd olika metodiker samtidigt, på grund av att många elever i samma klassrum ska ha särskilda anpassningar. Det säger sig självt att det är jobbigt att ha fem sex olika saker igång samtidigt.
Ni hör att det är både ris och ros i dagens skola. Vi i Tidöpartierna har därför en stor mängd utredningar som inom kort kommer att ligga till grund för propositioner som kommer att förbättra den svenska skolan. Jag vill passa på att nämna ett par av dem.
Vi har en utredning om trygghet och studiero. I den föreslås att rektorn ska ha huvudansvaret för att upprätthålla trygghet och studiero. Man föreslår också att förväntansdokument upprättas mellan skola, elev och föräldrar, liksom åtgärder för att säkerställa nolltolerans mot mobbning, klotter och skadegörelse. Vidare föreslår man skärpta skrivningar om omplacering och avstängning av elever samt ett tydliggörande av att det är läraren som beslutar om undervisningen och dess upplägg.
Vi har även en utredning om förbättrat stöd i skolan. Där föreslås standardiserade tester redan i årskurs 1 för att identifiera elever med särskilda behov och införande av stödundervisning, på riktigt, antingen enskilt eller i mindre grupp, för de ämnen som respektive elev har behov av. Jag såg själv sådant när jag var ung. Det fungerade på den tiden och bör fungera nu också. Det innebär att de med särskilda behov av stöd får hjälp av annan lärare som är speciellt utbildad för just det ändamålet.
Fru talman! Sverigedemokraterna har länge velat få en bättre ordning vad gäller skolmåltiderna. Vi ser att man i många skolor serverar enkelriktade måltider i vegetarisk anda och att man serverar vegetarisk mat fyra av veckans fem dagar. Malmö är ett typiskt exempel här. Det är inte okej. Alla elever är inte vegetarianer och önskar inte heller bli det.
Vi vill att eleverna ska bli serverade en allsidig kost enligt tallriksmodellen. Varje dag ska det serveras en kötträtt och en vegetarisk rätt, samt specialkost till de elever som kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. Specialkost på grund av religiösa eller kulturella skäl ska inte erbjudas, utan de eleverna kan äta något av de alternativ som erbjuds.
Fru talman! Vi anser att undervisningen i den mån det är möjligt ska organiseras så att den stimulerar till rörlighet och motion. Om skolan ger elever möjlighet till någon form av daglig fysisk aktivitet – det behöver inte vara något hårt träningspass på en timme utan kanske en promenad – är det en vinst för lärandet och för alla. Det är en vinst även för lugnet i klassrummet.
Av samma anledning, som en liten hjälp till detta, vill vi återinföra de reglerade friluftsdagarna. Helt enig forskning – jag har inte hört något om motsatsen – visar att ökad fysisk rörlighet är bra för hälsan och att det dessutom ökar inlärningsförmågan.
Fru talman! Slutligen: Vi har en lång väg att vandra för att återställa en svensk skola där elever och lärare är helt trygga och enbart ägnar sig åt kunskapsinhämtning utan stök och ovidkommande sysslor. Men med de förändringar som Tidöpartierna nu arbetar med är en sak säker: Framtiden ser lite bättre ut för lärare och elever. Det tycker vi är fantastiskt bra.
(Applåder)