Fru talman! I dag debatterar vi UbU9 Lärare och elever. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7, som handlar om elever med olika förutsättningar.

För oss socialdemokrater är detta inte bara ett betänkande bland andra. Det handlar om barnen i våra klassrum – om deras framtid, deras självkänsla och deras möjligheter i livet. Jag är själv socialdemokrat därför att jag tror på jämlikhet på riktigt, och det finns få platser där jämlikheten prövas så tydligt som i skolan.

Fru talman! Svensk skola har tyvärr blivit mer ojämlik. Skillnaden mellan skolor och mellan elever har ökat. Vi har samtidigt en omfattande lärarbrist. Detta har flera ledamöter tidigare varit inne på i sina anföranden.

Regeringen talar ofta om historiskt stora satsningar på skolan, men när man träffar kommunalråd och utbildningsansvariga politiker ute i kommunerna märker man att verkligheten ofta ser annorlunda ut. Kommunerna har under de senaste åren tvingats prioritera och spara.

Lärare vittnar om en arbetsbelastning som är svår att hantera, och elever som behöver stöd får ibland vänta, trots att skollagen är tydlig. Det räcker inte att – som regeringen gör – tala om satsningar. Politiken måste också säkerställa att resurserna faktiskt når själva klassrummet där eleverna befinner sig.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill göra andra prioriteringar. Till att börja med behöver vi fler utbildade lärare. Lärarbristen är som många tidigare har varit inne på en av skolans största utmaningar.

Vi vill göra lärarutbildningen mer flexibel så att personer med tidigare akademisk utbildning snabbare kan komplettera till lärare. Vi vill också införa läraraspiranter, alltså att obehöriga som redan arbetar i skolan kan utbilda sig samtidigt som de är kvar i yrket. Det är ett sätt att ta vara på den kompetens som redan finns i våra skolor.

Det handlar också om arbetsvillkoren. Ingen kan tala om en kunskapsskola om lärare saknar tid och resurser för sitt uppdrag.

Fru talman! Skolan måste fungera för alla elever – även för dem som behöver mer stöd. I dag har ungefär 10 procent av eleverna en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Alltför många av dessa elever får inte det stöd de har rätt till enligt skollagen. Det innebär att barn hamnar i en skolmiljö som inte är anpassad för dem. Det leder till stress, oro och i många fall ökande skolfrånvaro. Vi socialdemokrater menar därför att staten måste ta ett större ansvar för likvärdigheten.

Vi vill ta fram och sprida evidensbaserade metoder för arbetet med NPF i hela landet. Vi vill säkerställa att alla skolor har tillgång till specialpedagogisk kompetens, och vi vill stärka uppföljningen så att skollagens rätt till stöd faktiskt följs.

I vår budget gjorde vi socialdemokrater en särskild satsning för att utveckla och sprida bästa arbetssätt kring NPF. Vi ser i dag att många skolor har kommit en bra bit på väg med arbetet runt barn med NPF, men om man tittar på hela Sverige råder det fortfarande stora brister. Vi behöver ta fram best practice för att kunna satsa på det som erfarenhet visar och som är beprövat. Vi behöver också stärka skoluppföljningen så att skollagens rätt till stöd faktiskt följs.

Fru talman! När vi talar om en skola för alla måste vi också tala om den anpassade skolan. Elever i anpassad skola är barn med intellektuell funktionsnedsättning. De behöver ofta mer individuellt stöd och mer specialiserad pedagogik samt en trygg och stabil skolmiljö. För dessa elever är lärarens kompetens helt avgörande. Det krävs speciallärare och specialpedagoger med rätt utbildning.

Vi vet att många kommuner har svårt att rekrytera personal med den kompetensen. Det riskerar att leda till att elever inte får den undervisning och det stöd de har rätt till. När det gäller anpassad skola är det ungefär 15 procent av personalen som har rätt utbildning. Det är alltså 85 procent som undervisar utan att ha rätt kompetens i utbildning och bakgrund.

Vi socialdemokrater vill stärka kompetensförsörjningen även i den anpassade skolan och säkerställa att elever där också har tillgång till lärare med rätt utbildning. För många av dessa barn är skolan helt avgörande för möjligheten att senare kunna leva ett mer självständigt liv.

Fru talman! Vi ser också en oroande utveckling när det gäller barns psykiska hälsa. Allt fler barn och unga beskriver stress, ångest och press kopplad till skolan. Detta ställer krav på oss som lagstiftare.

Vi socialdemokrater vill därför stärka elevhälsan och förbättra samverkan mellan skola, bup och socialtjänst. Vi behöver också ta fram ett nationellt kunskapsunderlag om orsakerna till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Skolan ska vara en plats för kunskap – det man är inne på är helt rätt – men det ska också vara en trygg miljö där barnen får växa.

Fru talman! Jag hör ofta berättelser från föräldrar vars barn hamnat mellan stolarna. De beskriver år av möten och utredningar och en kamp för att få det stöd som lagen säger att barnet har rätt till. Så ska det inte vara. Ett barns rätt till stöd ska inte bero på hur starka föräldrarna är i kontakten med kommunen eller skolan. Det ska vara en självklar rättighet.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill därför investera i fler utbildade lärare, göra det lättare för obehöriga att utbilda sig till lärare och stärka stödet till elever med NPF. Vi vill utveckla evidensbaserade arbetssätt i skolan, stärka elevhälsan och säkerställa att den anpassade skolan får rätt kompetens och resurser.

Framför allt vill vi återupprätta likvärdigheten i svensk skola. Skolan ska vara samhällets starkaste skyddsfaktor, inte en plats där barns möjligheter avgörs av postnummer eller kommunens ekonomi.

Det handlar om kunskap, det handlar om jämlikhet och det handlar om att varje barn ska få en verklig chans att lyckas.

(Applåder)