Fru talman! Vi debatterar nu motionsbetänkandet FN i svensk utrikespolitik, som behandlar motionsyrkanden från den allmänna motionsperioden.

Låt mig inleda med att konstatera ett par saker: FN är på många sätt viktigare än någonsin. Samtidigt har FN många och stora problem. FN behöver reformeras. Det finns dock inget annat forum där alla världens länder samlas som i dag kan ersätta FN. FN är långtifrån perfekt, men det är det bästa forum för världens länder att samlas i som vi har. Därför är FN en helt central del av vår utrikespolitik.

Sverige försvarar och står upp för folkrätten och den regelbaserade världsordningen, inklusive FN:s viktiga normativa mandat och de mänskliga rättigheterna. Regeringen lägger också stor vikt vid jämställdhet, kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, det som brukar kallas SRHR. Detta är tydliga prioriteringar i regeringens utrikes- och biståndspolitik.

Regeringen konstaterade i den utrikespolitiska deklarationen att FN är en central plattform för Sveriges arbete tillsammans med länder utanför vårt närområde till försvar för en regelbaserad världsordning med FN-stadgan som grund. Vårt stöd till FN, FN-stadgan och en regelbaserad världsordning manifesteras särskilt genom vårt omfattande stöd till Ukraina och det ukrainska folket.

Fru talman! Det pågår nu ett arbete med att reformera FN och inte minst minska den byråkratiska organisationen. Det är en nödvändighet för att FN:s legitimitet ska kunna upprätthållas. Sverige stöder det arbetet.

Sverige har länge varit en mycket stor givare till FN-systemet. Vår nuvarande regering har valt att minska finansieringen till flera FN-organ och i större utsträckning fokusera vårt stöd till färre organisationer än tidigare. Sveriges resurser är inte oändliga, och vi måste fokusera vårt stöd till organisationer som vi ser som särskilt viktiga för svenska prioriteringar och där Sverige kan få stort inflytande.

Socialdemokraterna och vänstersidan vill få det att framstå som att världen kommer att falla samman bara för att Sverige inte är toppfinansiär i varenda FN-organisation som finns. Så är det inte, och det tror jag att alla egentligen förstår oavsett politisk hemvist.

Fru talman! Ja, vi minskar det finansiella stödet till FN – men från vilka nivåer? Jag bläddrade för ett par dagar sedan i en rapport från riksdagens utredningstjänst om Sveriges stöd till FN. Rapporten hade flera år på nacken, men där hittade jag en sammanställning över länders stöd till FN-systemet kalenderåren 2015–2017.

Sveriges samlade stöd till FN-systemet de tre kalenderåren placerade svenska skattebetalare på platsen som den femte största givaren i världen i absoluta tal till FN-systemet. Åren 2015–2017 var det endast USA, Storbritannien, Tyskland och Japan som gav mer pengar till FN-systemet än Sverige – och återigen, fru talman, i absoluta tal. Svenska skattebetalare gav alltså de åren mer pengar till FN-systemet än exempelvis Kanada och Frankrike.

Fru talman! Man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. FN är oerhört viktigt, en hörnsten i vår utrikespolitik. Det finns inget som kan ersätta FN. FN-stadgan och den regelbaserade världsordningen måste försvaras. Men att svenska skattebetalare i absoluta tal ska vara den femte största finansiären av FN-systemet, när Sverige knappast är den femte största ekonomin, tror jag ytterst få tycker är rimligt.

Fru talman! En del av betänkandet handlar om jämställdhet i utrikespolitiken och om FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Jämställdhet är en frihetsfråga och ett svenskt kärnvärde som genomsyrar vår utrikespolitik. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter, och det är ett mycket prioriterat område för Sverige i FN. Sverige är en stark röst för kvinnors och flickors rättigheter, och under förra året innehade Sverige bland annat ordförandeskapet i UN Womens styrelse, vilket innebar en plattform för att stärka det globala jämställdhetsarbetet.

Vad gäller resolution 1325 antog regeringen i november 2023 en ny nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. I handlingsplanen anges bland annat att Sverige ska vara drivande i arbetet med att genomföra agendan och att Sverige ska synliggöra och stödja särskilt marginaliserade grupper såsom kvinnor med funktionsnedsättning, hbtqi-personer och unga och äldre.

Handlingsplanen anger fyra prioriterade områden såsom strategisk inriktning och vägledning för Sveriges arbete med kvinnor, fred och säkerhet. Det är att bidra till kvinnors och flickors lika deltagande i konfliktförebyggande insatser, inkluderande och jämställda fredsprocesser och fredsbyggande, stärkt skydd av kvinnor och flickor, ledarskap och expertis. Handlingsplanen fastslår att åtgärder som bidrar till att genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i all relevant verksamhet nationellt och internationellt.

Fru talman! Låt mig avsluta med att FN är en central del i svensk utrikespolitik och en oerhört viktig plattform, inte minst för att driva frågan om stärkta rättigheter för flickor och kvinnor globalt. Jag vill med detta yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)