Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 11, som rör skyddet för den akademiska friheten.

Det här är ett betänkande som innehåller väldigt många olika yrkanden, som vi hörde tidigare. Vänsterpartiet står för en hel del av dem. Det är många förslag som på olika sätt berör våra grundläggande fri- och rättigheter. Det är sådant som vi oftast tar för givet och ser som självklarheter. Det gäller till exempel respekten för alla människors lika värde, att vi har yttrandefrihet, att vi har rätt att delta i möten, att demonstrera och att utöva vår religion, oavsett vilken det är, och att vi har rätt att inte vara troende alls. Det handlar om att vi ska skyddas mot stora intrång i vår integritet, vilket vi har debatterat tidigare i dag, att vi inte ska behöva registreras utifrån politiska åsikter, att vi kan röra oss fritt i samhället, att vi skyddas mot diskriminering och att vi garanteras rättssäkerhet om vi anklagas för att ha begått ett brott.

För Vänsterpartiet är det en självklarhet att varje människa har ett okränkbart värde. Vi har under en lång tid i Sverige sett det som en självklarhet att vi till exempel genom fristadsprogrammet kan ge skydd och stöd till bland annat journalister och konstnärer så att de kan utöva sin yttrandefrihet här. Det är ett sätt att visa konkret solidaritet när möjligheterna i deras egna hemländer är små.

Fru talman! Våra fri- och rättigheter kan och ska vi aldrig ta för givna. Forskningen visar nämligen att demokratin i världen är på tillbakagång, även här i Sverige och Europa. Hot mot demokratin i dag ser kanske ibland ut på ett annat sätt än hur de har sett ut historiskt. Vi har krig och våld i vår närhet, men det finns också andra hot som syftar till att skapa oro, osäkerhet och brist på tillit i samhället. Det är också allvarliga utmaningar. Det kan ske genom desinformation, trollfabriker och cyberattacker.

Hoten kan komma utifrån, men inte sällan kommer hoten mot demokratin inifrån makten själv när auktoritära krafter vinner mark och sedan på olika sätt angriper de oberoende medierna, de fria akademierna, civilsamhällets utrymme och rättssystemets grunder.

Fru talman! För exakt ett år sedan besökte jag New York tillsammans med en grupp från riksdagen. Vi var på studiebesök hos FN. Vi träffade också många andra organisationer. Vi möttes faktiskt av ett samhälle och människor i chock. På väldigt kort tid hade den nya Trumpadministrationen bannlyst specifika ord, som mångfald och inkludering. Oavsett vem vi pratade med gavs samma bild. Man var chockad.

Sedan dess har utvecklingen gått rasande fort i USA. Vi har sett en utveckling med flagranta angrepp på de demokratiska grundpelarna. Rättsväsendet har destabiliserats. Journalister hotas, misskrediteras och hånas, och yttrandefriheten respekteras inte. Idén om armlängds avstånd till kulturen är ett minne blott, och på biblioteken i USA beordras man att rensa ut opassande böcker.

Universiteten är under massiv attack och utmålas numera som samhällets fiender. Man kan se det genom att finansieringen dras in och att forskningsanslagen hålls inne. I en rapport från Scholars at Risk konstateras att över 40 attacker gjorts mot den akademiska friheten bara under det första halvåret 2025. Samtidigt varnar hundratals experter för att den amerikanska demokratin håller på att nedmonteras. Yttrandefrihetsorganisationen PEN America har sammanställt över 350 ord som har bannlysts eller flaggats som problematiska av federala myndigheter – och listan uppdateras kontinuerligt.

Fru talman! Vi är visserligen inte USA, men omvärldens utveckling påverkas väldigt mycket av det som händer i USA. Vi behöver ta de här frågorna på stort allvar. Vi kan inte vara naiva inför att den utveckling som sker på flera håll i världen också skulle kunna ske här.

Våra svenska universitet och högskolor vilar på akademisk frihet. Det innebär att deras verksamhet vilar på att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Verksamheten vid lärosätena utgör också en viktig grund för den demokratiska utvecklingen och den offentliga debatten. Vi har tidigare från Socialdemokraterna hört exempel på när vi här i riksdagen har haft forskningsdagar och träffat forskare som kan tillföra saker i vår politikutveckling. Det här är oerhört viktigt.

En förutsättning för att detta ska fungera är att lärosäten har rätt till självbestämmande och är fria från otillbörlig styrning. Men förra året kom det en rapport från Universitetskanslersämbetet om den akademiska friheten i Sverige, och enligt den anser anställda vid våra lärosäten att politisk styrning och politisk påverkan är det största hotet mot den akademiska friheten.

Flera organisationer inom högskolesektorn, såsom fackförbundet för anställda vid universitet och högskolor, SULF, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges universitets- och högskoleförbund och Sveriges unga akademi, har samstämmigt lyft fram att det finns ett behov av att överväga ett starkare och bredare skydd av den akademiska friheten än vad vi i dag har i formuleringarna i regeringsformen.

Den akademiska friheten består av flera delar som vi behöver värna. Det har vi motionerat om och också lyft i den här reservationen. Vi behöver ett starkare skydd för den akademiska friheten i vår grundlag.

Fru talman! Jag ska hinna med två andra saker som vi har tagit upp i våra motioner som behandlas i dagens betänkande.

Den ena handlar om barn- och ungdomsorganisationerna, som jag också har pratat lite om tidigare. I en mätning från LSU – det är en paraplyorganisation som samlar Sveriges barn- och ungdomsorganisationer – lyfter 80 procent av deras medlemmar att de upplever att deras demokratiska utrymme har minskat de senaste fem åren. Det beror främst på minskade ekonomiska resurser – jag nämnde tidigare de försvunna 50 miljonerna, till exempel – men också på ökade kontroller och mer administration.

En väldigt viktig sak är att de upplever att det är en förändrad syn på civilsamhället och att deras företrädare i högre grad utsätts för hat och hot på grund av sitt engagemang. Det är alltså barn och unga i vårt land som uppger detta. Särskilt utsatta är unga som tillhör minoritetsgrupper.

Årets siffror visar att 36 procent av de svarande organisationerna har utsatts för hot och hat. Det är en ökning med 5 procent sedan den förra mätningen. Detta har i sin tur inneburit att många håller både aktiviteter och mötesplatser i vårt land hemliga. De döljer kontaktuppgifter till förtroendevalda för att skydda dem. Många organisationer lägger också betydande resurser på säkerhetsarbete. Vi menar att detta är ett hot mot vår demokrati. Om unga redan i början av sitt föreningsengagemang upplever otrygghet är risken stor att de inte vågar ta plats i samhällsdebatten. De skräms till tystnad.

Enkätsvaren visar att det ofta är vuxna som står för hatet mot barn och unga, och det känns ännu allvarligare. Tyvärr väljer få att polisanmäla. Vad det beror på behöver undersökas närmare. Vi ser att det behövs förändringar i regelverk för bidrag till säkerhetshöjande insatser för att minska barn- och ungdomsorganisationernas utsatthet.

Fru talman! Den andra saken som jag slutligen skulle vilja lyfta är att Vänsterpartiet anser att alla människor fritt ska kunna identifiera sig och uttrycka sig och ha rätten att bestämma över sin kropp på andra sätt – det handlar till exempel om könstillhörighetsfrågan. För många är könstillhörigheten självklar, men för andra skulle en lagändring som innebär att man inför ett tredje juridiskt kön betyda väldigt mycket. En grundläggande princip för ett införande av ett tredje juridiskt kön är givetvis att det ska vara en valmöjlighet för den enskilde och inte ett tvång. Vänsterpartiet anser att alla människor har rätt att få sin könsidentitet erkänd och respekterad. Det har vi också med i ett av dagens yrkanden.