Fru talman! Det motionsbetänkande som vi behandlar i kammaren i dag tar upp ett stort antal motioner som rör våra grundläggande fri- och rättigheter. Förslagen handlar bland annat om frågor som rör yttrandefrihet, äganderätt samt hot och hat mot förtroendevalda och trossamfund. Det är också i detta som jag kommer att göra några nedslag i mitt anförande.

Innan jag går in på sakfrågorna vill jag dock lyfta fram något som förtjänar att sägas i denna debatt. Under den här mandatperioden har det genomförts flera väsentliga reformer för att stärka skyddet för medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Vi har till exempel fattat det första av två beslut om att grundlagsändringar i framtiden ska kräva kvalificerad majoritet – det vill säga stöd av två tredjedelar av riksdagens ledamöter – för att just stärka skyddet för våra medborgerliga fri- och rättigheter. Vi har på samma sätt tagit de första stegen för att grundlagsfästa aborträtten.

Fri- och rättigheter är viktiga. Det är också en grannlaga uppgift att hantera dem. Rättigheter kolliderar nämligen med varandra. Den enes frihet kan helt enkelt inskränka den andres. Men det är inte en svaghet i systemet. Det är en konsekvens som varje öppet samhälle har att hantera i demokratiska processer.

Fru talman! Äganderätten är för mig en grundläggande princip i Sverige och innebär att en person eller en organisation har rätt att äga, använda och bestämma över sin egendom. Flera motioner i betänkandet handlar om behovet av att stärka det grundlagsskyddade egendomsskyddet.

Äganderätten är inte bara en juridisk princip. Det handlar om förtroendet mellan medborgare och stat. Det är en fråga som engagerar mig och Moderaterna starkt.

Äganderätten och en livskraftig demokrati är oskiljaktiga. Ingenstans där äganderätten har avskaffats har samhället och demokratin haft en gynnsam utveckling. Ändå ser vi hur markägare, skogsägare och lantbrukare gång på gång tvingats in i situationer där artskyddsregler, strandskydd och miljölagstiftning inskränker deras rätt att bruka sin mark, utan rimlig ersättning. Det är inte acceptabelt.

Utskottet hänvisar till att den moderatledda regeringen i juli 2025 tillsatte en ny parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda just detta, alltså rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar och frågan om ett uttryckligt proportionalitetskrav. Uppdraget ska redovisas i augusti i år. Det är rätt väg framåt. Jag ser fram emot resultatet.

Det spelar ingen roll om det handlar om en skogsägare på landsbygden eller en villaägare i förorten: Principen är densamma. Den som exempelvis äger och brukar sin mark ska behandlas med respekt, inte som ett hinder för byråkratin. Äganderätten är en viktig frihet för individen och något som måste balanseras noga mot samhällets gemensamma behov.

Fru talman! Yttrandefriheten är en central del av vår demokrati i Sverige och innebär att människor har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och idéer utan att riskera censur från staten. Denna rättighet är skyddad i Sveriges grundlagar.

Yttrandefriheten gör det möjligt för medborgare att kritisera makthavare, delta i samhällsdebatten och sprida information och olika åsikter. Samtidigt är den inte helt obegränsad, då vissa yttranden kan vara förbjudna enligt lag. Det handlar om till exempel hets mot folkgrupp, förtal, hot mot ordning och säkerhet och hot mot rikets säkerhet. Det är därför vi har ett rättssystem och en grundlag som anger ramarna för dessa avvägningar. Det är därför grundlagsändringar kräver bred politisk förankring och en noggrann beredning.

Moderaterna tror på individens frihet. Men vi tror också på att friheten måste ha ett robust skydd och att det skyddet kräver kloka avvägningar – inte enkla svar.

Fru talman! Låt mig säga något om begränsning av föreningsfriheten för våldsbejakande organisationer. I betänkandet tar man upp behovet av att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som systematiskt utövar eller främjar våld, hot och tvång. Det är en angelägen fråga. Föreningsfriheten är en hörnsten i demokratin, men den ska inte kunna missbrukas som skydd för organisationer som hotar tryggheten för vanliga medborgare.

Även inom detta område har regeringen lagt fram förslag om att föreningsfriheten ska få begränsas för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning. Grundlagsändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, och nyligen lämnade den utredning som tillsattes i mars förra året sitt betänkande med förslag om straffansvar för deltagande i just kriminella sammanslutningar. Det är ett samlat och kraftfullt grepp mot den organiserade brottsligheten, och det är moderat politik: att använda rättsstatens verktyg för att skydda medborgarnas frihet.

Fru talman! En del motioner som behandlas i betänkandet tar upp behovet av förstärkt stöd till trossamfunden för säkerhetsåtgärder. Det är en fråga som berör något fundamentalt, nämligen rätten att utöva sin tro i trygghet. Den rätten är inte självklar i Sverige i dag. Vi vet till exempel att antisemitiska hatbrott har ökat och att drygt sju av tio församlingar har utsatts för någon form av brott. Judiska församlingar utsätts för hat, hot och i värsta fall våldsbrott. Det är oacceptabelt.

Anslaget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och civilsamhällesorganisationer höjdes för innevarande år. Judiska Centralrådet får därutöver ett riktat stöd för sitt säkerhetsarbete, ett stöd som höjdes i budgetpropositionen för 2025.

Regeringen har fattat beslut om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige och motverka antisemitism. Det är ett tioårigt åtagande med tydliga målsättningar om att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert. En nationell samordnare har tillsatts, och Polismyndigheten har fått i uppdrag att förstärka den brottsutredande förmågan så att fler antisemitiska hatbrott kan lagföras.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi tar fri- och rättighetsskyddet på allvar. Vi stärker grundlagen. Vi skyddar äganderätten. Vi bekämpar kriminella organisationer och hot mot religiösa samfund. Allt detta gör vi för att stärka alla laglydigas frihet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.