Fru talman! Jag vill inleda med att beskriva nutiden på ungefär samma sätt som min partivän Amalia Rud Stenlöf beskrev den här i kammaren för ett år sedan. Jag tror att vi är många som kan konstatera att läget fortfarande är detsamma – det undgår väl ingen att Sverige befinner sig i en tid präglad av oro och kris.

Barn och unga i vårt land känner en bristande tilltro till att politiken kan lösa de samhällsutmaningar vi står inför. De som är unga växer upp med krig i vår nära omvärld, gängvåld i bostadsområden, en bostadsmarknad som har stängt dörren för de unga och en välfärd som sviktar. Många unga tvivlar på att de någonsin kommer att kunna flytta hemifrån, få ett stabilt jobb eller ens känna trygghet i sin närmiljö.

Men att läget är sådant här just nu är ingen naturlag. Politiken kan göra något åt det, om viljan finns.

Fru talman! Styrkan i vårt land är att vi kan yttra oss, kritisera och driva opinion i de frågor vi är engagerade i. Så är det inte i alla delar av världen. Just nu kämpar människor för demokrati och yttrandefrihet i Mellanöstern, i synnerhet i Iran. Enligt Utrikespolitiska institutet är kränkningar av mänskliga rättigheter vanliga i Iran, och landets valsystem stoppar kandidater som inte anses tillräckligt religiöst rättrogna. Regimkritiska demonstranter riskerar att dödas eller gripas, och korruptionen är utbredd.

Samma institut pekar på att många varnar för att demokratin är hotad även i USA, ett land som länge ansetts som en stabil demokratisk rättsstat med regelbundna val och starkt skydd för press- och yttrandefrihet.

Dessa exempel är två länder som just nu är i krig med varandra.

Man kan med sorg konstatera att demokratin backar globalt och just nu befinner sig på den lägsta nivån sedan 1980-talet. Av världens befolkning lever 72 procent i autokratier. Norge, Sverige, Island och Finland toppar listorna över stabila demokratier, men många länder, även i Europa, upplever en autokratisering där demokratiska institutioner monteras ned.

Det är synnerligen viktigt att vi i Sverige fortsatt är överens om att all offentlig makt utgår från folket genom fria val, att folket styr genom valda representanter med yttrandefrihet och lagstadgade rättigheter som skyddas i grundlagen och att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Fru talman! Vi vill alla bli bemötta med respekt och kunna fatta självständiga beslut. Många unga har sett eller hört något rasistiskt under sin skolgång. Vart fjärde barn med utländsk bakgrund uppger sig ha blivit diskriminerat och/eller trakasserat. Bland barn med svenskt ursprung uppger vart sjunde barn detta, allt enligt uppgifter från Rädda Barnen.

Möter man diskriminering i någon form ska man känna samhällets stöd. Därför måste vi fortsätta arbetet för mänskliga rättigheter och mot patriarkala normer, hederskultur, rasism och strukturell diskriminering. Jag kan konstatera att det i detta sammanhang finns en del begränsande motioner som har avstyrkts.

En särskild utredare fick i maj förra året i uppdrag att föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter med koppling till extremism eller antidemokratiska miljöer. Syftet är att minska risker för radikalisering, förhindra att utländska aktörer påverkar svenska religiösa miljöer och begränsa extremistiska miljöers finansieringskällor. Utredningsbetänkandet ska presenteras senare i vår.

Vi socialdemokrater ser fram emot utredningens förslag och anser att regeringen bör prioritera arbetet med att ta fram nya regler inom detta område. För oss är detta en del av en bredare linje i vårt parti som syftar till att säkerställa att verksamheter som får statsbidrag eller som verkar i Sverige inte motarbetar demokratiska principer.

Fru talman! Stiftelsen Expo presenterade för ett år sedan sin rapport om den rasideologiska miljön i Sverige 2024. Av den framgår att antalet grupper och aktiviteter i den rasideologiska och högerextrema miljön nu ökar, efter en nedåtgående spiral de senaste åren. En av de trender som lyfts fram är hur islamofobin och antisemitismen har blivit allt grövre i spåren av kriget i Gaza.

Fru talman! Även Institutet för mänskliga rättigheter, som Sverigedemokraterna för övrigt vill lägga ned, uppger att hat och hot har blivit allt vanligare de senaste åren, inte minst bland judiska och muslimska grupper.

Nyligen har FN:s kommitté mot rasdiskriminering, CERD, granskat Sveriges efterlevnad av konventionen mot rasdiskriminering; kommittén lämnar rekommendationer ungefär vart fjärde år. Granskningen gjordes i november 2025, och både MR-institutet och civilsamhället bistod CERD med information. Man uttryckte då sin oro på flera områden och gav specifika rekommendationer för att stärka skyddet mot rasdiskriminering.

Kommittén pekar på flera allvarliga brister i Sveriges arbete mot rasism. Bland annat lyfts låg uppklaringsgrad för hatbrott, begränsade möjligheter att identifiera och bevisa rasistiska motiv, ökande hatpropaganda, även från offentliga personer, samt behovet av att i större utsträckning involvera civilsamhället i arbetet med handlingsplaner. CERD betonade att Sverige måste stärka sina mekanismer för att förebygga, upptäcka och följa upp rasistiska brott och uttryck.

Kommittén uttrycker också oro för omfattande och återkommande diskriminering mot minoriteter och personer med migrantbakgrund. Rekommendationen omfattar frågor som stora socioekonomiska skillnader för personer med icke-europeisk bakgrund, rasprofilering och polisens befogenheter, diskriminering inom skola, arbetsliv, hälso- och sjukvård samt bostadsmarknad och ökande hatbrott mot muslimer, afrosvenskar, romer och judar. CERD efterfrågar bättre statistik, starkare skyddssystem och mer effektiva åtgärder för att motverka diskriminering på strukturell nivå.

Ett tredje område där kommittén uttrycker betydande oro är samernas rättigheter. I sina rekommendationer lyfter CERD bland annat behovet av ett starkare skydd för samiska markrättigheter och verkligt inflytande i beslutsprocesser, åtgärder mot de allt fler attackerna mot och det ökande dödandet av renar samt riktade insatser mot våld som drabbar samiska kvinnor. Kommittén varnade även för att omfattande exploateringsprojekt riskerar att genomföras utan tillräcklig hänsyn till samernas rättigheter och kultur.

Fru talman! Utifrån den oro och krissituation i Sverige jag inledde med att ta upp kan vi i konstitutionsutskottet inte föreslå förändringar på arbetsmarknaden, i utbildningen, när det gäller bostadspolitiken eller på andra politiska sakområden. Det görs i andra utskott. Men vi kan göra något konkret som stärker våra grundläggande fri och rättigheter: Vi kan motarbeta hatet och förbjuda rasistiska och nazistiska organisationer som livnär sig på barn och unga som har svårt att se en framtid i dagens dystra värld och ställer ut falska löften till dem som har förlorat hoppet.

Frågan om förbud har utretts, och den parlamentariska kommitté som utredde detta föreslog att lagändringar skulle träda i kraft i juli 2022. Det förslaget har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Jag kan säga att det är i lika grad skrämmande som det är förvånande att inget har hänt sedan dess. Om vi vill att Sverige ska vara det där fria landet i fortsättningen måste krafttag mot extremism och rasism motarbetas till varje pris. Det har vi en skyldighet att göra något åt. Vi måste göra det nu, innan det är för sent.

Avslutningsvis, fru talman, handlar det här betänkandet om respekten för alla människors lika värde – att vi har yttrandefrihet, att vi har rätt att delta i möten, att vi har rätt att demonstrera och att vi har rätt att utöva vår religion, oavsett vilken det är, liksom vi har rätt att inte vara troende alls.

Det är viktigt att vi skyddas mot stora intrång i vår integritet, att vi inte registreras utifrån politiska åsikter, att vi kan röra oss fritt i samhället och att vi skyddas mot diskriminering.

Som avslutning på mitt anförande vill jag yrka bifall till reservation 12.