Fru talman! Den första meningen i vår svenska grundlag regeringsformen lyder som bekant: ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”

Av detta följer ett visst intresse för hur den allmänna och lika rösträtten faktiskt ska uttryckas rent praktiskt. Valsystemet debatteras ibland. Det kommer motioner om förändringar med jämna mellanrum, och vi som sitter med i Valprövningsnämnden vet att nuvarande system inte alltid fungerar fullt ut. Vid varje val är det några som måste lämna vallokalerna med oförrättat ärende för att deras namn redan var markerade i röstlängden. Det har också handlat om köer, svårigheter för funktionshindrade och insatser för att bevara valhemligheten.

Detta är naturligtvis djupt olyckligt. Felprocenten är förvisso mikroskopiskt liten, men den borde kunna minskas eller allra helst elimineras helt.

Vi i Miljöpartiet är, precis som ledamöterna Ulrik Nilsson och Peter Hedberg, delaktiga i Valsedelskommittén – inte jag, men en av mina partikollegor – som ser över och utvärderar olika tänkbara förbättringar. Vi är förvånande nog av det lite försiktiga slaget här; att skynda långsamt är vår ingång i det hela, och vi finner det absolut rimligt att vi avvaktar det slutbetänkande som väntas senare i år. Sedan får de ledamöter som tar över i höst fortsätta det viktiga arbetet.

Men, fru talman, det finns andra angelägna reformer att ta tag i. Att bredda och fördjupa demokratin genom att fler yngre får möjlighet att delta anses generellt vara fördelaktigt för den demokratiska utvecklingen i ett samhälle. Det har vid flera tillfällen under senare år föreslagits att utreda möjligheten att sänka rösträttsåldern till 16 år även i Sverige. Det här är något som flera länder, delstater, regioner eller kommuner har genomfört, bland annat i Österrike och USA.

I somras beslöt även det brittiska parlamentet att sänka rösträttsåldern till 16 år och därmed följa exemplen från Skottland och Wales.

Vi i Miljöpartiet har vid flera tillfällen lyft fram en sänkt rösträttsålder som en väsentlig del i arbetet med att få fler att engagera sig i frågor om demokrati, rättvisa och en hållbar utveckling. Civilsamhällesorganisationer med ungdomsfrågor på dagordningen har tagit upp frågan. I Sverige är det främst ungdomsorganisationer som Youth 2030 som står bakom och driver på, men även exempelvis Unicef.

Vi har hört att demokratiutredningen för tio år sedan föreslog en försöksverksamhet med rösträtt för 16-åringar i kommunalval – med efterföljande utvärdering naturligtvis. Vi menar att förutsättningarna för en försöksverksamhet i kommuner och regioner finns, och vi föreslår att frågan utreds med sikte på att det till kommun- och regionvalen 2030 finns en försöksverksamhet på plats.

Fru talman! Det finns forskning som pekar på ett ökat engagemang i samhällsfrågor hos ungdomar som får rösträtt tidigare. Det är inte själva röstandet som är det viktiga, utan det är rösträtten.

Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, och den är sedan 2020 svensk lag, bland annat därför att barns och ungas kunskaper verkligen ska tas till vara. En åsikt som förs fram mot en sänkning av rösträttsåldern handlar just om barns och ungas kunskaper och motivation att delta i val och att det skulle kunna ha negativa konsekvenser för demokratin. En undersökning av 16-åringar i Österrike – där nationella val genomförts med 16-årsgräns – visade att andelen röstande i gruppen varit något lägre men att de röster som ungdomarna avgivit i stort liknar vuxna väljares. Ungdomarna röstar på ett sätt som gynnar deras intressen och som speglar en vilja att delta på lika villkor.

Begreppet agens tolkas ofta som förmåga att genom medvetna handlingar åstadkomma effekter eller resultat inom ett givet sammanhang. Barns och ungas agens diskuteras av forskare och profession inom både barnomsorg, socialtjänst och utbildning. En enkel sammanfattning är att barns och ungdomars agens tenderar att underskattas; det råder inga tvivel om att även barn och unga har förmåga att uttrycka vad som är bra för dem.

Fru talman! Miljöpartiet har, som jag nämnde tidigare, föreslagit att man ska utreda möjligheterna att genomföra en försöksverksamhet med rösträtt för 16-åringar på frivillig basis i några kommuner och regioner. När det gäller val till riksdagen krävs det en grundlagsändring.

För två år sedan fick regeringen slutbetänkandet Förändring genom försök från utredningen om försöksverksamhet i den kommunala sektorn. Där diskuteras ett antal möjliga försöksverksamheter men inte just rösträtt för 16-åringar, annat än som referens till en motsvarande utredning i Norge. I fråga om Norge avspeglades erfarenheterna från Österrike där också, men man lade till att det också blev fler unga som valdes in i de lokala och regionala parlamenten.

Jag tycker ändå att utredningen får betraktas som en öppning avseende kommunal och regional försöksverksamhet på flera områden över tid.

Fru talman! Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 4, som handlar om just rösträtt för 16-åringar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)