Fru talman! För snart sju år sedan, på studentdagen i Kramfors, sammanfattade årkurs 3 från barn- och fritidsprogrammet vad de hade lärt sig efter två års samhällskunskapslektioner med undertecknad som lärare. Sammanfattningen gjordes i tre punkter på ett slitet lakan som hängde på deras studentflak. Den första var: På spåret sänds klockan 20 på fredagar. Den andra punkten var en syrlig hänvisning till mitt klimatavtryck utifrån alla papper jag hade insisterat på att skriva ut under åren. Den tredje punkt de listade var: Förtidsrösta – du kan vara död i morgon!

Jag minns faktiskt inte om jag någonsin var så dramatisk när jag betonade vikten av att rösta och att gärna göra det i god tid. Men jag måste erkänna att jag var väldigt nöjd över att ett så viktigt budskap som deltagande i valet faktiskt fick ta plats på studentdagen 2019.

Däremot finns det väl ingen, fru talman, som kan vara nöjd med utvecklingen vad gäller valdeltagandet i Sverige. I riksdagsvalet 2022 sjönk deltagandet med drygt 3 procentenheter. Två år senare, 2024, skedde även en sänkning av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet. Det är en mycket oroväckande trend. Ett högt valdeltagande är en förutsättning för hela det demokratiska systemets legitimitet.

Vi socialdemokrater pekar även i år i detta motionsbetänkande på att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att öka valdeltagandet. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! I den förra debatten refererade jag till riksdagens forskningsdag. Jag tycker att det är viktigt att vi använder oss av det vi lär oss under den dagen och liknande dagar.

När konstitutionsutskottet hade ett internt seminarium presenterade en av forskarna begreppet AI-svärmar. Kortfattat handlar det om målstyrda påverkansoperationer där AI-genererade budskap kan både utformas och testas i realtid, automatiserat, och där budskapet således kan anpassas för att misstänkliggöra till exempel myndigheter eller valprocesser.

Detta är en skrämmande utveckling och naturligtvis inget vi i Sverige är ensamma om eller kan hantera själva. Det kommer att vara en avgörande framtidsfråga inom EU-samarbetet.

Men, fru talman, Sverige har i grunden ett robust valsystem som åtnjuter högt förtroende. Det ska vi verkligen värna. Det finns utrymme för förbättringar och reformer, men jag menar att vi måste skynda långsamt och verkligen överväga vad större förändringar av valsystemet skulle kunna innebära, inte minst med tanke på den omvärld vi nu lever i och de digitala hot jag nyss nämnde.

Det kan möjligen framstå som en märklig ordning att jag som socialdemokrat uttrycker en konservativ linje gällande förändringar. Förra året hade Hans Ekström från mitt parti samma uppgift, och jag gör det även i år. I valsystemet är det nämligen nödvändigt att förändringar görs stegvis, och när sådana förändringar sker ska de också samla en bred parlamentarisk majoritet.

Fru talman! Valsedelsutredningen ska i slutet av sommaren presentera sitt slutbetänkande, och det kommer att behandla både frågor om typ av valsedlar och tillgänglighetsfrågor. Eftersom jag precis som Ulrik Nilsson sitter i den utredningen tänker jag naturligtvis inte föregripa det arbetet och resonera i detalj om detta i den här debatten. Däremot vill jag framhålla vikten av att vi snarast kan genomföra betydande förbättringar vad gäller tillgänglighetsfrågorna kopplat till valsystemet och röstningsförfarandet. Det är något som vi nu fokuserar på i utredningen. Jag tycker att det är viktigt att säga det från den här talarstolen eftersom jag vet att det är något som engagerar väldigt många funktionsrättsgrupper i samhället.