Fru talman! Offentlighetsprincipen är en omistlig del av vår demokrati. Den utgör en garant för rättssäkerhet, rättvis förvaltning och ett effektivt folkstyre genom att den möjliggör för allmänheten att få insyn i och därmed också kunna kontrollera den offentliga verksamheten. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt i våra grundlagar, till exempel i rätten till yttrandefrihet, meddelarfriheten för tjänstemän och allmänna handlingars offentlighet.

Att medborgare, invånare och medier har tillgång till information från myndigheterna och kan begära ut handlingar är grundläggande för att man ska kunna upprätthålla tilltron till myndigheterna. Det är också viktigt att kunna granska myndigheterna i landet. Samtidigt ska också människors integritet självklart skyddas, som flera talare här innan har nämnt.

Det här innebär alltid en balansgång mellan offentligheten och den personliga integriteten. Men huvudregeln här i Sverige har under lång tid varit att allmänna handlingar är offentliga och att man har en självklar rätt att ta del av dem. Det finns också olika typer av sekretesskydd just för att man ska kunna klara av denna balansgång och samtidigt kunna skydda den personliga integriteten. Vi i Vänsterpartiet värnar givetvis båda delarna.

Fru talman! En annan viktig fråga för oss är att resurser avsatta för välfärden används till att exempelvis förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag för ägarna. Men nästan dagligen kan vi läsa i medier att pengar som avsedda för vår gemensamma välfärd, exempelvis till skolan, i stället används till ägarnas lyxkonsumtion eller försvinner ut ur landet.

Vänsterpartiet vill i första hand avskaffa möjligheterna för företag som drivs utifrån ägarnas intresse och inte allmänhetens bästa att bedriva välfärdsverksamhet. Men så länge som de finns är det uppenbart att allmänhetens möjligheter till kontroll och insyn behöver stärkas.

I dag är det problematiskt att företagshemligheter anses gå före medborgarnas rätt till insyn. För Vänsterpartiet är det en självklarhet att offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel.

Fru talman! De flesta av oss är väldigt digitala i dag. Genom internet handlar vi allt möjligt, håller kontakten med vänner, proklamerar åsikter och söker svar på frågor, stora som små. Vi tar del av andras liv och delar med oss av våra egna. Det är lite av poängen med de sociala medierna och en hel del av teknikplattformarna som vi använder i dag.

Varje gång vi gör någonting på internet lämnar vi digitala fotspår. Stora mängder persondata samlas in på det sättet, som Jan Riise redogjorde för här innan. När vi använder oss av sociala medier, appar, banktjänster och välfärdstjänster på de olika elektroniska enheter vi bär runt på samlas det in data.

Detta ger dem som äger dessa data möjligheten att till exempel urskilja övergripande mönster i våra beteenden. I bästa fall kan det hjälpa oss som samhälle att analysera och förutsäga nuvarande och framtida beteenden för att underlätta i vår vardag. Man kan samordna och optimera resurser. Det är sådana fina begrepp som ofta används när man inför olika digitala verktyg.

Men samma data kan också användas för att övervaka oss och för att övervaka våra beteenden. Just persondata, ”big data”, säljs och används bland annat av företag för att rikta reklam till tänkbara konsumenter. Man kan kalla det för övervakningsbaserad reklam. Det är digital marknadsföring som med hjälp av spårning och profilering riktas mot enskilda personer eller mindre grupper av konsumenter. Den övervakningsbaserade reklamen följer efter konsumenterna mellan olika webbsidor och appar i stället för att, som annan riktad reklam, placeras i en noga utvald kontext. Det är skillnaden.

Fru talman! Digitaliseringen gör att skyddet för den personliga integriteten ställs inför nya utmaningar. Vi i Vänsterpartiet är naturligtvis inte emot digitalisering i sig, men vi anser att processerna måste ske på ett annat sätt som samtidigt värnar den personliga integriteten.

Den intensiva digitala marknadsföringen och det sätt som persondata samlas in på väcker frågor om hur marknadsföring kan kontrolleras bättre och om hur skyddet för den personliga integriteten kan säkerställas och förstärkas.

Att många sociala medieplattformar, appar och webbsidor är baserade i länder utanför EU gör att möjligheterna till kontroll och andra åtgärder blir mindre. Vi anser att regeringen ändå har ett stort ansvar för att hantera de problem som uppkommer och ett ansvar att agera för att stärka enskildas integritet gentemot de stora techjättarna.

De senaste åren har det rapporterats om ett stort antal fall av personuppgiftsläckor. Det handlar om till exempel Facebook, som läckt uppgifter till andra plattformar och företag. Det handlar om myndigheter som läckt känslig information till företag. Det handlar om säkerhetsbrister i sociala medieplattformer och appar riktade till skolelever. Det handlar om myndigheters hemsidor som till exempel skickar ip-adresser till Google. Detta borde inte kunna ske.

Alla verksamheter måste följa de dataskyddsregler som finns vid behandling av personuppgifter. Det gäller oavsett om det är en offentlig myndighet, ett privat företag, en förening eller någon annan typ av verksamhet. Dataskyddsreglerna grundar sig i de mänskliga rättigheterna.

Det handlar om alla människors rätt till respekt för privat- och familjeliv och skydd för sina personuppgifter. Det är allvarligt när dessa läcker ut. Myndigheter och företag som har råkat ut för detta, oavsett om det är avsiktligt eller oavsiktligt, behöver rapportera det till en särskild myndighet, Integritetsskyddsmyndigheten, som förkortas Imy. Det klassas då som en personuppgiftsincident.

Det kan som sagt vara oavsiktligt, men det kan ändå leda till en förlust eller förändring av personuppgifter. Den kan också leda till att man råkar röja känsliga personuppgifter. Detta innebär en risk. Det kan handla om människor som blivit registrerade på olika sätt, och det kan få allvarliga konsekvenser.

Vi kan se att människor har lidit ekonomisk skada. Man kan råka ut för identitetsstöld, vilket tyvärr blir allt vanligare, bedrägerier eller skadlig ryktesspridning, något som också kan vara väldigt obehagligt.

Vi tycker att skyddet måste stärkas. Myndigheten Imy har ett brett uppdrag när det gäller att utöva tillsyn och att guida användare i dataskyddsregleringen för att förebygga incidenter som blir skadliga för den enskilde.

Vi anser att dessa uppgifter måste få ett starkare skydd. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation nummer 4, som rör just personlig integritet och digital marknadsföring.